Fru talman! Claus Zaar har tagit upp precis dessa
frågor i sin interpellation, och jag avstår från att
besvara dem nu, eftersom vi får en diskussion om
just detta efter denna interpellationsdebatt.
Georg Andersson säger att regeringen ytterst är
ansvarig för politiken. Så är det självfallet alltid och
inom alla politikens områden. Det finns verkligen
inte någon önskan och inte heller något exempel på
att jag eller regeringen skulle vilja slippa undan från
det ansvaret. Men regeringen har vissa sätt att
agera.
Om det t.ex. kommer signaler att praxis skulle ha
hårdnat eller ändrats, undersöker man för det
första om det är sant. Om det för det andra visar sig
vara sant, vidtar regeringen sådana åtgärder som
den kan vidta. Man kan ändra lagstiftning eller på
annat sätt vidga regeringens möjligheter att
påverka praxis.
Det är också precis detta som har skett. När det
under den förra våren och sommaren kom signaler
om en oro för en hårdnande praxis tog jag tag i
saken, och regeringen fattade beslut om att göra en
ordentlig utvärdering av hur det förhöll sig, och
denna kommer nu att presenteras i april.
Detta är självfallet inte något försök att krypa
undan från något ansvar. Det är tvärtom ett
ansvarsfullt sätt att ta dessa signaler på allvar.
Georg Andersson tar upp några beslut, t.ex.
beslutet om peruanerna. Det sker i dessa fall en
individuell prövning, men vi beaktar i de beslut som
regeringen fattar också att vi inte vill bidra till att
bygga upp celler för terrorverksamhet här i Sverige.
Det är också ett ansvarsfullt sätt att hantera
politiken. De människor som är i behov av skydd
och som riskerar att förföljas och torteras när det
kommer tillbaka till Peru får stanna, men vi är
också mycket måna om att någon cellverksamhet
inte skall byggas upp.
Georg Andersson säger att jag är hårt trängd. Jag
känner mig inte särskilt hårt trängd, eftersom jag
har gott samvete beträffande regeringens beslut.
Jag är stolt över att det i mitt parti finns människor
som är oerhört känsliga och djupt engagerade för
flyktingar och asylsökande i Sverige. Det finns
ytterligare behov av reformering av
flyktingpolitiken, och därför känner jag mig inte
alls särskilt hårt trängd av den diskussion som har
förts inom mitt parti och i vidare kretsar om att det
kan finnas behov av ytterligare förändringar i
flyktingpolitiken.