Herr talman! Till Lars Bäckström vill jag säga att
jag fortfarande sjunger: Alla tillsammans! Det var inte
bara när jag var SSU-are en gång i tiden.
Men vi anser faktiskt inte att tiden är mogen. Det
kan hända att vi skall göra detta i framtiden. Diskus-
sionen pågår ju, men vi tror inte att det vore bra att
göra det just nu i alla fall.
Lars Bäckströms tankar satte i gång när jag talade
om en tidigare ledamot av denna kammare. Det var
precis det som var meningen. Jag ville att Lars Bäck-
ström och kammarens övriga ledamöter skulle fundera
på vem det var jag avsåg.
Sedan nämnde Lars Bäckström den där bankman-
nen, 41-åringen Jacob Wallenberg. Det var hans bank
vars aktier för tre och ett halvt år sedan var värda en
korv med bröd. Nu är aktierna värda ungefär sex
gånger så mycket som en direkt följd av att folkrepre-
sentationen i Sveriges land, representerad här i kam-
maren, genom den dåvarande regeringen i samarbete
med den dåvarande oppositionen och i motsats till
Rolf Åbjörnsson bedömde att det var nödvändigt att
klara det finansiella systemet. Vi få väl försöka klyva
näbb med den där bankmannen, Lars Bäckström. Vi
kan väl hjälpas åt med det.
Sedan undrar Lars Bäckström om regeringen har
ansvar eller inte. Marknaden - jag vet inte om det är
med litet eller stort m - påstår att regeringen har an-
svar i så måtto att en socialdemokratisk partiordfö-
rande har talat om att vi socialdemokrater mer skall
diskutera och koncentrera oss på traditionella social-
demokratiska saker som rättvisa och solidaritet.