Fru talman! I efterdyningarna av det amerikanska
presidentvalet ser vi hur viktig dagens diskussion är.
Riksdagen måste ständigt ägna uppmärksamhet åt att
säkra både ett högt valdeltagande och ett valsystem
som har en bred acceptans bland väljare och politiska
partier.
Därför är jag glad över att det verkar vara tydligt
att Sverige får en särskild valmyndighet men jag vill
föra fram några synpunkter på lokaliseringen. Först
vill jag dock markera den oro som många av oss
känner över att valdeltagandet har minskat på senare
år och ge några synpunkter på hur vi kan bidra till ett
ökat valdeltagande.
Sverige har fortfarande ett högt valdeltagande
men det finns oroande tecken i tiden. Jag skulle vilja
ge tre bilder från verkligheten.
I en valrörelse för ett antal år sedan träffade jag på
ett företag en kille som efterlyste rätten att rösta på
betald arbetstid - folk har ju så mycket annat att göra
på fritiden. Jag blir inte ofta arg i en valrörelse men
då kände jag att det kokade i mig. Värderar vi röst-
rätten så lågt att vi inte är beredda att offra något för
den?
I 1998 års valrörelse valarbetade Örebro arbetare-
kommuns ordförande Eva Marcusdotter och jag i ett
av Örebros bostadsområden. Det var sent på efter-
middagen på valdagen. Kanske mötte vi hundra per-
soner - många unga - som knappast visste att det var
val den söndagen. De hade ingen aning om var de
hade röstkorten, att de fick rösta utan korten eller var
de skulle rösta. Det var inga dumhuvuden. De hade
uppfattningar om mycket men de tyckte inte att valet
angick dem. Kanske fick vi i väg hälften av dem till
vallokalen. Säkert röstade några av dem på andra
partier än vårt men det var så viktigt att de visade vad
de ville - att valet angår dem och att de med stolthet
kan känna att de är med och tar ansvar för demokra-
tin.
Flera av oss har också träffat alltför många ung-
domar som har det väldigt bra - som tjänar bra och är
trygga inför framtiden och som kanske jobbar i de
nya stora tillväxtföretagen. Men flera av dem vänder
politiken ryggen. De tycker inte att de har ansvar för
demokratin. Detta är farligt och en svulst i vårt sam-
hälle.
Fru talman! De här bilderna bekräftas av Demo-
kratiutredningen. Det är inte längre självklart för alla
att ta ansvar för demokratin. I stort sett alla svenskar
bekänner sig till demokratins principer men några
känner sig utanför, känner att deras röst inte har något
värde. Andra bara struntar i valet och tycker att de-
mokratin inte är deras ansvar. Detta är farligt. Vi har
ett gemensamt ansvar för att bekämpa utanförskapet.
Vi har också ansvar för att vårda synen att ansvaret
för demokratin är en moralisk plikt för varje medbor-
gare.
Det handlar om förhållningssätt hos envar av oss
- hos oss som föräldrar, hos medierna, hos skolan,
hos våra myndigheter och hos det demokratiska före-
ningslivet.
I en motion i samband med allmänna motionsti-
den har jag föreslagit att alla ungdomar ska få ett brev
på sin 18-årsdag där de påminns om att de nu har ett
ansvar för att helt och fullt delta i arbetet i det demo-
kratiska samhället. Det handlar om både rätten och
den demokratiska skyldigheten att delta i allmänna
val och om att de har rätt att ställa upp på olika för-
troendeuppdrag i det allmännas tjänst. Detsamma
gäller invandrare som blir röstberättigade.
Självklart är inte enstaka brev eller påminnelser
avgörande men jag tror att det har ett värde att sam-
hället ger de unga en tydlig bild av det ansvar som de
har. Motionen behandlas inte här men eftersom den
ingår i samma sammanhang som debatten här vill jag
vädja om att utskottet ordentligt tittar på den.
Det finns också allvarliga tendenser till att myn-
digheterna har blivit slappare i synen på allmänna val.
Nog var det mer uppmärksamhet kring valen när vi
var unga, vare sig det handlade om blåsorkestrar på
valdagen eller det handlade om antalet postkontor
som höll öppet eller om röstkort som inte var så oan-
senliga som dagens - risken är ju stor att de hamnar i
pappersåtervinningen. Och nog är det illa att många
kommuner i EU-valet av kostnadsskäl drog ned på
antalet vallokaler, med motiveringen att det ändå inte
är så många som röstar.
Det handlar också om sådant som att blanka röster
ska redovisas, som Marietta de Pourbaix-Lundin tar
upp i sin motion. En liknande motion avlämnade vi
från Örebros socialdemokrater förra gången det var
motionstid. Det är allvarligt att RSV, delvis av eko-
nomiska skäl, avstår från att räkna blankrösterna. Att
rösta blankt är någonting annat än att på valdagen
stanna hemma på soffan. Därför är jag glad över
utskottets starka skrivning med anledning av motio-
nen.
Sedan till frågan om valmyndigheten. Det är en
viktig markering från statsmakterna att inrätta myn-
digheten. Det kan ha varit praktiskt att ha valfrågorna
hos RSV men det är, precis som myndigheten själv
säger, en verksamhet som är apart för myndigheten.
Vi behöver en myndighet som har ett självständigt
ansvar för att fokusera och ansvara just för valfrågor-
na.
Jag tror att det är viktigt att myndigheten får en
ordentlig nystart. Det kan ju inte bara handla om att
plocka in en enhet från RSV i Kammarkollegiets
lokaler.
Fru talman! Det känns, med förlov sagt, inte som
att det är en spännande förändring i en tid där det
finns tecken på en begynnande kris, inte minst i ung-
domens syn på valhandlingen. Detta är ett viktigt skäl
till att jag har föreslagit att myndigheten förläggs till
Örebro. Örebro har en stark tradition på demokra-
tiområdet. Kommunen präglas av en vital demokrati-
debatt. De demokratidagar som årligen anordnas i
Örebro möts av stort intresse i hela landet.
För en tid sedan bedömdes Örebro universitet ha
högsta klass på sin statsvetenskapliga undervisning.
Demokratiforskningen vid universitetet möts av stor
respekt både nationellt och internationellt.
En myndighet som förläggs till en plats som Öre-
bro som inte är nedlusad av statliga myndigheter
borde också ha större möjligheter att verkligen synas
och få en ordentlig profil än en liten myndighet som
drunknar i Stockholmsbruset.
Örebro har ett mycket bra läge i landet med goda
kontakter med Stockholm, inte minst sedan nya delar
av E 18 och E 20 färdigställts och genom Mälar- och
Svealandsbanorna. Det känns, fru talman, lite grann
som den obotfärdiges förhinder när utredaren menar
att transportfrågorna skulle kunna vara ett absolut
hinder för att förlägga myndigheten utanför Stock-
holm.
Örebro är också attraktivt för en lokalisering och
tävlar i charm med Stockholms innerstad. I Örebro
finns historiska traditioner som knyter an både till
riksdag och till andra delar av Sveriges konstitutio-
nella historia.
Jag har respekt för att riksdagen inte nu tar ställ-
ning i lokaliseringsfrågan men jag vädjar till statsrå-
det Lejon om att alternativet Örebro ges en ordentlig
chans innan regeringen tar ställning.
Det finns också skäl att påminna om att de regio-
nalpolitiska riktlinjerna från riksdagen är tydliga. Vi
ska alltid pröva alternativ till lokalisering till Stock-
holm när nya myndigheter inrättas. Det vinner både
Stockholm och övriga landet på.
Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.