Herr talman! Jag får tacka statsrådet för svaret även om jag inte tycker att det är tillfyllest. Jag tycker inte heller att det ger svar på de frågor som ställs i interpellationerna.
För oss socialdemokrater - och så tror jag inte bara att det är för oss, för det är väldigt många som nu höjer sin röst, högskolerektorer, studenter och personal på högskolorna - är studentinflytande något som är väldigt viktigt. Det är också någonting som är ganska unikt för Sverige.
Bland annat OECD pekar också ut studentinflytande som en väldigt viktig kvalitetsfaktor. Att bevara detta är jätteviktigt för oss. Jag undrar lite grann - jag kommer tillbaka till det - hur statsrådet tänker när det gäller utvecklingen framåt.
Vi ställde upp på direktiven till den här utredningen. I direktiven talades det nämligen om att bibehålla studentinflytandet och stärka detsamma. Om man kan hitta lösningar som innebär att man inte måste ha ett kårobligatorium ställer vi självklart upp på det, så vi beaktade med spänning vad utredningen skulle komma fram till.
Utredaren Erland Ringborg gjorde också ett gediget jobb. Men vad han kommer fram till överensstämmer väldigt lite med den proposition som är framlagd, vad som kommer fram i den. Där tar man nämligen upp att om man ska klara studentinflytandet, som är så jätteviktigt, krävs det faktiskt en tillförsel av resurser. Så är det ju med alla andra verksamheter.
De politiska partierna klarar sig inte utan omfattande statsstöd. Andra föreningar klarar sig inte utan kommunala bidrag på olika sätt. Så är det självklart också med studentorganisationerna.
Jag vet inte riktigt vad statsrådet tänker på när han säger att det kommer att ges utökade möjligheter för studentorganisationerna att på olika sätt samla in kapital. Handlar det om ölförsäljning, fler pubaftnar, eller vad är det som statsrådet egentligen menar?
Jag kan bli oerhört bekymrad. När regeringen pratar om att lärosätena ska få en ökad självständighet visar sig verkligheten vara precis tvärtom. Regeringen bestämmer att man vill sitta och detaljstyra forskningssatsningarna, att hjärt- och kärlforskningen är viktigare än någonting annat eller att den forskningsgrenen är viktigare än någonting annat.
Nästa steg är att studenternas röst kommer att tystna på högskolorna. Alla är väl medvetna om att så kommer att bli fallet, förutom regeringen.
Jag skulle vilja följa upp de frågor som finns i interpellationen från Mikael Damberg, som statsrådet inte har svarat på.
Var skiljer sig bedömningen från utredningen från regeringens bedömning? Hur ska man kunna behålla studentinflytandet? Nu pratar jag inte om hur man ska finansiera det, utan jag undrar: Hur resonerar statsrådet när utredningen säger att det krävs en tillförsel av resurser för att man ska kunna vidmakthålla detta? Det här struntar regeringen fullständigt i.
Jag skulle också vilja fråga: Vad kommer statsrådet att göra om inte studentinflytandet kommer att vara tillfyllest? Och vad är tillfyllest när det gäller studentinflytande?
Sista frågan: Är statsrådet beredd att göra några som helst övergångslösningar med en brygga från kårobligatoriet till det nya systemet så att studentorganisationerna kan få hjälp?