Rättsväsendet

Fru talman! Jag vill börja med att säga att vi i vårt

nya partiprogram säger följande:

"Att bekämpa brottslighet är en del av trygghets-

politiken. I det ingår också att bekämpa brottslighe-

tens orsaker. Samhället måste reagera tydligt mot

brott och regelöverträdelser. Men den långsiktigt

bästa brottsbekämpningen ligger i att skapa ett sam-

hälle där de sociala klyftorna är små."

Jag tycker att en sådan helhetssyn borde vara

självklar, att det bästa medlet mot brott är ett jämlikt

samhälle med en generell välfärdspolitik och ett fun-

gerande rättsväsende.

Mycket av det som Fredrik Reinfeldt nyss sade är

bra, och det låter väldigt sympatiskt som alltid när

Fredrik Reinfeldt tar till orda. Men problemet är att

de förslag som moderaterna sedan kommer med inte

kommer att leda till förbättringar utan i stället kom-

mer att leda till ett kallare samhälle som kommer att

försämra tryggheten för många människor.

Vi moderniserar rättsväsendet just för att öka rätt-

stryggheten och rättssäkerheten. Och i det reformar-

betet ska modborgarperspektivet vara den självklara

ledstjärnan.

Självklart ska brottsligheten bekämpas med kraft.

Särskilt måste ökningen av våldsbrott som begås mot

barn och kvinnor liksom brott med rasistiska förteck-

en brytas.

Jag vill också säga att ingen regering och ingen

riksdagsmajoritet har satsat så stora resurser på rätts-

väsendet som denna. Det blir faktiskt fler poliser. Nya

polisutbildningar har startats i Umeå och Växjö.

För oss är det klart att det krävs en helhetssyn bå-

de för att förstå brottslighetens orsaker och för att se

hur den ska bekämpas. Det behövs en politik som

motverkar social utslagning, segregation och främ-

lingskap, en välfärdspolitik som ger alla barn en god

start.

För att klara det behövs en bra barnomsorg och

skola. Det behövs bra sjukvård och äldreomsorg. Och

det behövs ett rikt föreningsliv. Just det är en brotts-

förebyggande politik.

Jag tycker också att det är glädjande att rättsvä-

sendet under senare tid har fått ett större utrymme i

debatten. Det är självklart viktigt att diskutera den oro

som människor känner. Och det är också viktigt med

en kritisk debatt om hur rättsväsendets olika delar

klarar sina uppgifter.

Men alla inlägg i debatten kanske inte för utveck-

lingen framåt. Då tänker jag på den svartmålning av

vad rättsväsendet förmår som främst ni moderater och

kristdemokrater ägnar er åt.

Jag tycker att det är märkligt att ni fortsätter med

det. Och ni bjuder över, trots att den satsning som vi,

Vänsterpartiet och Miljöpartiet nu gör går långt ut-

över vad ni själva föreslog för ett par år sedan. De

tillskott som då enligt er skulle räcka till att frälsa

hela rättsväsendet utmålas nu som ingenting värt.

Jag frågar: Är en sådan oppositionspolitik kon-

struktiv? Är den seriös? Inger den respekt? Är den

regeringsduglig? Ja, ni som lyssnar kan själva bilda er

en uppfattning.

Vad ni moderater gör är att ni först skär ned i väl-

färden, och sedan lägger ni tillbaka lite grann av detta

till rättsväsendet. En sådan politik skapar inte trygg-

het utan leder i stället till ett otryggare samhälle.

Ni kristdemokrater finansierar era påslag genom

att låta lågavlönade som blir sjuka betala hela notan.

Moderaternas och Kristdemokraternas politik

skulle rycka undan en del av grunden för en bra

brottsförebyggande politik. Har Johan Pehrson och

Gunnel Wallin inget att säga om detta?

Fru talman! Som jag nyss nämnde pågår ett arbete

för att stärka rättsväsendet. Anslagen till polisen höjs

med sammanlagt 1 850 000 000 under perioden

2001-2004.

Främst kommer antalet poliser i hela landet att

öka. Och verksamheten ska ges ett långsiktigt per-

spektiv. Polisarbetet ska självfallet präglas av ett mer

problemorienterat arbetssätt. Och fler brott ska klaras

upp och lagföras genom de insatser som vi nu gör.

För att klara det och för att också korta genom-

strömningstiderna är samarbete mellan polis och

åklagare viktigt. Det är därför bra att det pågår ett

arbete i syfte att förbättra brottsutredningarna med

fokus på vardagsbrottsligheten.

Visst har vi för få poliser. Det ju just därför som

vi nu satsar på fler. Fakta är att vi hade 16 400 poliser

för tio år sedan och att vi år 2003 kommer att ha nära

16 800. Om ett par år har vi faktiskt fler poliser än vi

hade någon gång under 1990-talet. Dessutom ökar nu

antalet civilanställda.

De senaste åren har självfallet polisens arbetssitu-

ation varit ansträngd. Nu kan den förbättras. När man

lyssnar till Fredrik Reinfeldt och andra borgerliga

politiker låter det precis som om ni inget hört om nya

polishögskolor eller att vi fr.o.m. nästa år årligen ska

utbilda 900 nya poliser.

Jag tycker att vi har en bra polis som skyddar

medborgarna mot övergrepp. Och vi bör ha respekt

för deras svåra jobb. Kritiken är ofta orättvis. Visst

sker det misstag som ska kritiseras. Därför är det bra

att man tar itu med sådant som brister. Men kritik bör

alltid riktas mot individ som felat och inte mot poli-

sen som grupp.

Polisutbildningen kan komma att behöva utökas

och det kan behövas fler skolor för att klara detta.

Men det handlar väl inte bara om kvantitet? Det

handlar väl också om vilken kvalitet som vi vill ha på

våra poliser? Om vi väldigt snabbt ökar utbildningen

mer än vad lärarresurser och annat medger gör vi i

stället polisen en björntjänst.

Åklagarväsendets insatser i brottsbekämpningen

är också viktig. Därför höjs anslaget med sammanlagt

45 miljoner kronor för åren 2001-2003. Tillskottet

ska användas till att satsa på det konstruktiva refor-

marbetet som bedrivs inom organisationen.

Domstolarna ska självklart vara en garant för

rättssäkerhet och rättstrygghet. Och regeringen har

initierat reformer som syftar till kvalitet och effekti-

vitet i verksamheten. De omfattar organisation och

processuella frågor men också utnyttjande av ny

teknik. Och för att klara rekryteringen är det viktigt

att skapa ett utvecklande och stimulerande arbetskli-

mat.

Av stor vikt för rättssäkerheten är också det arbete

som pågår ute i våra domstolar för att brottsoffer och

vittnen ska kunna erhålla stöd och kunna känna sig

säkra. Det är också viktigt att vi finner former för att

klara en mer representativ rekrytering till nämnde-

mannauppdrag.

Som framgick av det som Fredrik Reinfeldt an-

förde tycks ni moderater tro att nästan alla problem

kan lösas med hårdare straff. Jag respekterar den

åsikten även om jag inte delar den.

Men jag måste på tal om den debatten ändå fråga

vad utskottets värderade ordförande menar med att i

Dagens Nyheter tillskriva domstolar, som inte dömer

så hårt som han vill, följande. Han talar om "att peka

finger till lagstiftaren", att man kan slå, sparka och

spotta utan någon reaktion. Dessutom skriver han att

det "är en bedrift att hamna i fängelse för att ha för-

gripit sig på en annan människa". Och allra värst

tycker jag att det är att han som skäl för detta bl.a.

anför att "beviskraven är höga". Vad menar Fredrik

Reinfeldt? Vill ni sänka beviskraven i svenska dom-

stolar, eller var det bara populistisk retorik? Är det i

en sådan populistisk anda och med ett sådant språk-

bruk som moderaterna vill forma svenskt rättsväsen-

de?

Jag vill också ta upp något om brottsligheten

bland de unga. Som har redovisats så har våldsbrotts-

lighet utförd av unga ökat påtagligt under de senaste

tio åren.

Det finns förklaringar som att anmälningar av

våld under skoltid har ökat. Men jag vill gärna säga

att ungdomsbrottsligheten är ett allvarligt problem

som vi måste bekämpa med all kraft.

Jag tycker därför att det är bra att regeringen har

tagit tag i frågan och presenterat ett ungdomspaket.

Där gör vi en översyn av straffsystemet för ung-

domar. Det gäller bl.a. påföljden vård inom social-

tjänsten. Vi gör också en lagreglering av medling, och

vi inför en garanti mot lång väntetid för förundersök-

ning. Vi vill också ta tag för att komma till rätta med

klottret.

Jag menar att det är mycket viktigt att tidigt bryta

ungas kriminella livsmönster. Kampen mot narkoti-

kan har här en nyckelroll. Det kräver bättre samord-

nade insatser. Det kräver framför allt att vi vuxna är

beredda att ge unga hjälp och stöd och ge dem möj-

ligheter att själva påverka sin livssituation.

Återigen, här har kommunens socialtjänst och

drogförebyggande arbete centralt. Då blir saken inte

bättre av att moderaterna så kraftigt vill dra ned på

kommunernas resurser. Då får kommunerna det ännu

svårare att bedriva ett bra socialt arbete för ungdomar

på väg att hamna snett.

Fru talman! Det brottsförebyggande arbetet är

centralt för brottsbekämpning. Jag tycker att det är

positivt att det nu bildas alltfler brottsförebyggande

råd i våra kommuner. Jag träffar väldigt många eld-

själar i detta arbete som bör ges stöd och uppmuntran.

Jag vill också säga i det brottsförebyggande arbe-

tet gör BRÅ en fin insats genom att förse oss med

underlag. Jag tycker att det också är bra att man satsar

för att ytterligare förbättra och göra statistiken mer

tillgänglig. Här är det ändå märkligt att moderaterna

vill att riksdagen ska besluta att BRÅ inte ska få vär-

dera vad de kommit fram till.

I propositionen Stöd till brottsoffer konstateras att

det behövs attitydförändringar, ökade kunskaper,

utökat samarbete mellan myndigheter och mellan

myndigheter och ideella organisationer, särskilda

satsningar på utsatta grupper. Vad gäller våld som

begås mot kvinnor är det positivt att åklagarnas prio-

ritering har lett till en snabbare lagföring. Skyddet för

kvinnor som trakasseras av närstående män måste

ökas. Det ska framöver vara alldeles klart att det inte

är kvinnan som utsatts för trakasserier som ska tving-

as flytta.

Som jag inledningsvis citerade från vårt partipro-

gram måste samhället reagera tydligt mot brott och

regelöverträdelser. De som begår brott ska lagföras

och straffas. Kriminalvårdens uppgift är att verkställa

straffen men också att rehabilitera och förbereda den

intagne för ett liv utan brott.

Kriminalvården är nu inne i ett viktigt utveck-

lingsarbete. Det finns mycket positivt där att lyfta

fram. Jag tycker att personalen för en fin insats. Vår-

darrollen har förändrats genom kontaktmannaskapet,

och säkerheten har förbättrats. Programverksamheten

har utvecklats, och stödavdelningar har införts.

Men det är alltför många som återfaller i brott. Jag

menar att kriminalvården därför måste ta till vara alla

möjligheter att förebygga återfall. Krafttag måste tas

mot narkotikabruk, och vårdarbetet ska redan från

början inriktas på att förbereda för ett icke kriminellt

liv.

Jag menar att det är en bra, human och effektiv

kriminalvård som kan ge den intagne en verklig möj-

lighet att komma igen. För att man ska kunna komma

igen är självfallet bostad och arbete av avgörande

betydelse. Jag vill också säga att jag tycker att alla

lekmannaövervakare och Kriminellas revansch i

samhället, KRIS, gör en mycket fin insats.

Ni borgerliga har lämnat hela 43 reservationer till

det här betänkandet. Såvitt jag kan se är det ett nytt

rekord men en ganska stor marginal. Jag har natur-

ligtvis inte kunnat bemöta dessa i detalj, men motiven

finns i betänkandet.

Men jag vill ändå säga att den samlade bilden av

den stora mängden reservationer är att ni tycks ha

drabbats av en mycket stark lust att här från riksdagen

centralstyra frågor ute i våra myndigheter.

Jag såg i dag i Svenska Dagbladet, på tal om na-

tionell insatsstyrka, att den moderata ordföranden för

polisen i Stockholm också har uppmärksammat att

det bildats en majoritet som vill försämra Stockholm-

spolisens styrka. Det ska bli spännande att se om

någon i hennes parti lyssnar till hennes varningar.

Jag kan förstå ert intresse att styra och ställa, men

jag skulle ändå för min del vilja lyfta ett varningens

finger för att återgå till en sådan ordning från förr. En

annan förklaring till de många reservationerna är

förstås att valfebern gripit er redan så här tio månader

före valet.

Till sist vill jag framföra ett tack till Alice Åström

och Kia Andreasson för ett positivt, konstruktivt och

dessutom oftast mycket trevligt samarbete med bud-

geten och under hela året.

Jag vill också tacka utskottets ordförande för hans

sympatiska och fina sätt att leda utskottets arbete och

tacka ledamöter och utskottets personal för ett fint

samarbete under året och önska alla en god jul och ett

gott nytt år.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till försla-

get i betänkandet så när som på punkt 14 där jag

yrkar bifall till reservation 11.