Fru talman! Jag vill bara säga att Socialdemokra-
terna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet tydligen är
träda på samma snöre, eftersom man är enig. Och det
är inte Kristdemokraternas målsättning. Vår målsätt-
ning är att hitta den barnomsorgspolitik som vi tror
på.
Jag instämmer i mina partikamraters tidigare in-
lägg, men jag skulle vilja lyfta resursperspektivet till
ett Stockholmsperspektiv, eftersom jag även är aktiv
lokalpolitiskt. Jag tycker att det är oerhört viktigt att
se på resurserna till barnomsorgen.
När det gäller Stockholmsperspektivet har jag fått
siffror från Stadshuset, från Stadsledningskontoret.
Stockholm kommer att få ca 365 miljoner från riks-
dagen. Men stadens kostnader beräknas till 1 miljard
till följd av både fler inskriva barn och ökat tidsut-
nyttjande. Man får alltså inte kompensation för alla
sina kostnader.
När det gäller övriga förslag, t.ex. att barn till ar-
betslösa ska ha rätt till barnomsorg, är detta redan
infört i Stockholms stad, en fråga som har häcklats
här i kammaren tyvärr alldeles för ofta.
Barn till föräldrar som är lediga med yngre syskon
har också rätt till barnomsorg i Stockholm. Tre tim-
mars allmän deltidsförskola har vi redan i dag för 4-
5-åringar. Många av dessa förslag är redan
genomförda i en av de stora borgerligt styrda
kommunerna. Så det är inte detta som är det stora
problemet. Det som jag vill vända mig emot är
resurserna, hur man ska klara av finansieringen.
S-E-Bankens privatekonom Viveka Hirdman-
Ryrberg påpekar i en artikel i Dagens Nyheter den 8
juni i år - jag tror att den har refererats tidigare här -
att alla kommuner kommer inte att kunna räkna med
full kostnadstäckning från staten om maxtaxan införs.
Det kan leda till neddragningar och kvalitetsförsäm-
ringar i barnomsorgen. Är det detta som majori-
tetspartierna vill?
Resultatet av det här förslaget blir att man riskerar
neddragningar i barnomsorgen, vilket gör att förslaget
helt enkelt är kontraproduktivt. Dessutom gynnar
förslaget höginkomsttagarna mer än låginkomsttagar-
na. Det har jag också beräkningar på. De borgerliga
partiernas förslag är fördelningspolitiskt bättre för
låginkomsttagare.
Min fråga till majoritetspartierna är om man inte
ser någon risk med maxtaxan avseende påverkan på
de kommunala ekonomierna. Vilka garantier får
kommunerna när det gäller resurstillskottet? Föräld-
rarna bryr sig faktiskt om kvaliteten i barnomsorgen
och inte bara om taxorna. Kommunerna kan tvingas
att genomföra en kvalitetssänkning i barnomsorgen,
om de inte får extra resurser.
Men det finns också ett annat perspektiv, och det
är barnens perspektiv. I Expressen från den 31 maj
säger en barnskötare att man tror att den som i dag
betalar för 30 timmar kommer att ha barnen på dagis
längre eftersom det inte blir dyrare. Är det det vi vill?
Förskolan kommer också att få mer att göra. Det kan i
och för sig vara bra om den har mycket att göra och
om barnen trivs där, men hur ska vi ha råd med max-
taxeförslaget? Det är min fråga.