Fru talman! Den här propositionen innehåller,
som vi har sett, två förslag. Det är förslag om max-
taxa och förslag om allmän förskola för barn från fyra
års ålder. De här förslagen är skilda till sin karaktär.
Maxtaxan har med familjepolitik och avgifter att
göra, och allmän förskola har med utbildning att göra.
Som ni har hört tidigare säger Folkpartiet nej till
förslaget om maxtaxa, precis som de övriga borgerli-
ga partierna. Maxtaxan innebär en jättelik styrning av
hur föräldrarna ska välja barnomsorg, och den mins-
kar valfriheten. För oss som liberaler är det självklart
att säga nej till ett sådant förslag.
Den allmänna förskolan är däremot en idé som vi
liberaler är positiva till. Folkpartiet har länge arbetat
för att en förskola med pedagogisk inriktning ska
erbjudas alla barn om föräldrarna så önskar. Vi har
också därför i vår budgetbehandling tagit hänsyn till
det och säger inte nej till de pengar som man kan
urskilja ska gå till den allmänna förskolan.
Det är i och för sig bra att regeringen med denna
proposition inför begreppet allmän förskola, men det
är dåligt att den allmänna förskolans verksamhet och
mål inte beskrivs tillräckligt tydligt, eller knappt alls,
i propositionen.
Folkpartiet tycker också att arbetslösa och barnle-
diga föräldrar ska ha rätt till förskola för sina barn
några timmar om dagen, som regeringen föreslår. Att
tycka något annat vore enligt vår mening att nedvär-
dera förskolans uppgift till att bara bestå av barnpass-
ning. Tycker man att förskolan kan vara bra för bar-
nen ska naturligtvis också alla barn erbjudas plats där.
I inställningen till den allmänna förskolan har allt-
så Folkpartiet en annan åsikt än vad Moderaterna och
Kristdemokraterna har. Det har vi också när det gäller
rätten för barn till föräldralediga och arbetslösa.
Fru talman! Fyra-fem-årsåldern är en ålder när
barnen är oerhört nyfikna och utvecklas oerhört fort.
Grunden för en lyckad skolgång kan mycket väl läg-
gas i den åldern. En förskola måste därför vara
strukturerad med tydliga mål. Samtidigt ska den vara
rolig för barnen och stimulera deras nyfikenhet och
lust att lära genom lek.
Därför är det viktigt att den nya allmänna förskola
som så småningom införs inte bara blir en kostnadsfri
barnomsorg utan att staten verkligen kräver att för-
skolan ska innehålla tydliga mål för verksamheten
och att högskoleutbildad personal ska leda verksam-
heten. Tyvärr innehåller inte regeringens förslag en
tillräckligt tydlig beskrivning av vad den nya allmän-
na förskolan ska innehålla.
Det finns barn som hela skoltiden står utanför ef-
tersom de aldrig fått chansen att komma upp till kam-
raternas nivå när det gäller att läsa, skriva och räkna. I
grundskolan glöms de här barnen ofta bort, om de nu
inte bråkar eller utmärker sig på något sätt.
Många barn med problem i skolan hade kunnat
slippa sådana här problem om de hade blivit upp-
täckta tidigare. Därför måste det vara en viktig upp-
gift för förskolan att upptäcka barn som behöver extra
stöd och stimulans. Det är kanske den allmänna för-
skolans allra viktigaste uppgift. Men för att kunna
göra det måste också förskolan sätta upp tydliga mål
för vad barnen ska uppnå under åren i förskolan.
Läroplanen för övriga skolan innehåller beskriv-
ningar av vilka mål som man ska uppnå men av nå-
gon anledning finns inte sådana mål beskrivna i läro-
planen för förskolan. För Folkpartiet är det självklart
att en pedagogiskt inriktad allmän förskola ska ha mål
för den pedagogiska verksamheten. Den allmänna
förskolan måste ha ansvar för att barnen når vissa mål
under förskoletiden. Det är viktigt att ha individuella
mål för varje barn och att t.ex. halvårsvis utvärdera
hur målen har nåtts. Den språkliga utvecklingen är
det särskilt viktigt att följa.
Många barn skulle behöva extra stöd och stimu-
lans för att inte komma efter i den språkliga utveck-
lingen. Jag vet att det på olika håll finns många för-
skollärare som på ett medvetet sätt vill arbeta med
mål för vad barnen ska uppnå. Men så länge de inte
har stöd i läroplanen för det blir det inte självklart
överallt att arbeta på det sättet.
Ett märkligt förslag i regeringens proposition som
nämnts tidigare i debatten är att pengar som delas ut
till kommunerna för kvalitetssäkring av förskolan
bara ska gå till kommuner som inför maxtaxa. Var-
för? Är det inte lika viktigt att kommuner utan max-
taxa har en hög kvalitet i förskolan? Jag tycker inte
att någon här har gett ett tillfredsställande svar på
frågan om varför majoriteten föreslår detta. Jag och
Folkpartiet tycker att den allmänna förskolan behöver
kvalitetssäkras i alla kommuner.
Fru talman! Fristående skolor får i dagarna höra
en hel del hot om begränsningar från skolministern
och regeringen och även en hel del kritik. Men ännu
har friskolorna i Sverige en ganska stark ställning. Vi
i Folkpartiet hoppas att regeringen lyssnar på dem
som tycker att det är berikande med mångfald i skol-
världen.
När det gäller den allmänna förskolan har rege-
ringen inte velat ge de nya fristående allmänna för-
skolorna samma ställning som övriga friskolor i dag
har. Folkpartiet tycker inte att fristående förskolor ska
ha sämre regler än fristående skolor och föreslår där-
för att en fristående allmän förskola, efter godkän-
nande av Skolverket, garanteras samma resurser som
en kommunal förskola.
I övriga skolan borde, tycker i stort sett alla, utbil-
dade lärare sköta undervisningen - även om det, som
alla vet, råder en allt större och också en skrämmande
brist på lärare. För förskolan borde det vara lika
självklart med krav på utbildad personal. Folkpartiet
har flera gånger i sina förslag sagt att det ska slås fast
att högskoleutbildad personal, förskollärare, ska ha
ansvaret för den pedagogiska verksamheten i försko-
lan. Tyvärr har varken regeringen eller flera andra
partier velat stärka förskolans roll genom att se till att
detta skrivs in i förordningar.
När nu riksdagen tänker införa en rätt till allmän
förskola vore det naturligt att också diskutera vilken
ambitionshöjning en sådan förskola ska innebära.
Tyvärr är det väldigt lite i det här förslaget som pekar
på en kvalitetshöjning. Det är också väldigt lite i det
här förslaget som handlar om pedagogik och pedago-
gisk utveckling.
Folkpartiet tycker att en reform om allmän för-
skola borde hänga samman med en större utbild-
ningspolitisk reform. Skolplikten borde gälla från när
barnet är sex år, precis som är fallet i större delen av
Europa. I en flexibel grundskola där eleven kan gå i
nio eller tio år - beroende på när han eller hon upp-
fyllt målen - finns det alla möjligheter att möta ele-
ven på elevens egen nivå, alla möjligheter att låta
eleven utvecklas i sin egen takt. Om den allmänna
förskolan verkligen har en medveten pedagogisk
verksamhet kommer många fler elever att få stöd och
hjälp tidigt och övergången till skolan att bli mjukare
och smärtfriare.
Fru talman! Jag ser regeringens förslag till allmän
förskola som ett steg i rätt riktning, dock ett alldeles
för litet steg. Jag hoppas att debatten om förskolan
och skolan går vidare och att det så småningom väck-
er en större förståelse för att också förskolan behöver
tydliga mål och en bra utvärdering av hur målen ska
nås.
Fru talman! Jag yrkar bifall till Folkpartiets reser-
vation, reservation 3 under mom. 1. Dessutom in-
stämmer jag i Karin Pilsäters yrkande om bifall till
reservation 5 under mom. 7 och 8.