Fru talman! Till att börja med vill jag instämma i
Kenneth Johanssons tidigare anförande och också
yrka bifall till reservation nr 5 under mom. 7 och 8.
I det här anförandet vill jag också nämna ett par
ord om maxtaxan. Det har varit en väldigt tydlig
ideologisk skillnad i dagens debatt. Socialdemokra-
terna och deras medarbetare å ena sidan tror sig veta
bättre om människor än vad människorna själva gör.
De vill återigen bestämma över människors vardag.
Socialdemokraterna har valt att föra en ganska
tydlig linje. De vill centralisera, och de tar bort val-
friheten och makten för individen. Vi har sett det
tidigare inte minst i majoritetens skolpolitik. I stället
för att ge pengarna direkt till kommuner och skolor
väljer man att gå en omväg genom Skolverket. Det är
oerhört trist.
Fru talman! Det är konstigt att vi kan se en sådan
politik på 2000-talet när människor mycket tydligare
än någonsin tidigare visar att de vill vara med och
påverka. De vill ha en valfrihet. De är så innerligt
trötta på de hierarkiska system som vi har byggt upp i
Sverige. De vill vara med och bestämma och besluta
själva om sin vardag. Det verkar skrämma majorite-
ten. Man blir lite rädd och säger: Nu är det bäst att vi
tar tag i frågan och säger hur det ska fungera så att det
inte blir några tråkigheter. Man lyssnar inte på röster-
na utifrån.
Vi har under den senaste tiden kunnat läsa om
maxtaxan i ett antal debattartiklar från socialdemo-
krater i alla landets tidningar. Där berömmer man så
klart sitt eget förslag och menar att Socialdemokra-
terna i varje fall står för en familjepolitik för alla barn
och att barnens bästa är viktigare än partitaktik. Det
är klart. Men för mig låter det som att det är ett sista
krampaktigt försök att ro ett stelbent och gammaldags
projekt i land.
I praktiken är det tvärtom. Maxtaxan är inte en
familjepolitik för alla, trots de argument som social-
demokraterna har fört fram här i dag. De familjer som
väljer att lösa barnomsorgen på egen hand hamnar
utanför systemet. Det är familjer med högst inkomst
som bäst gynnas. Jag undrar om majoriteten verkligen
anser att det är en sund familjepolitik för år 2000.
Man har också i dessa artiklar slagit sig för bröstet
och menat: Vi har världens bästa föräldraförsäkring.
Jag skulle vilja se de människor som säger att de har
världens bästa system när de har 60 kr om dagen att
leva på.
Med dagens förvärvsmönster väljer många att
studera. När människor har tillfälliga anställningar,
startar eget eller är projektanställda leder det stelbenta
regelverket till en stor osäkerhet för många föräldrar.
Det måste finnas en grundnivå som är acceptabel och
ger en ekonomisk trygghet under barnets första år.
Vi i Centerpartiet vill ha en rejäl höjning som in-
nebär att många familjer kan slippa att vara beroende
av socialbidrag och bostadsbidrag. Vi vill nämligen
höja garantinivån i föräldrapenningen till 200 kr per
dag. Den ökningen ser vi som ett ypperligt tillfälle för
familjerna.
Fru talman! Centerpartiet är för den allmänna för-
skolan. Vi har också varit med och drivit frågan och
varit pådrivande för att läroplaner ska in i förskolor-
na. Men rätt förutsättningar och rätt attityd från det
offentligas sida kan förskolan bli en mycket värdefull
process i det livslånga lärandet.
Förskoleverksamheten måste också hålla hög
kvalitet. Här är det viktigt att poängtera att de resurser
regeringen ger till kvalitetsutveckling i skolan enbart
ska gå till de kommuner som väljer att införa max-
taxa. Jag tycker att det är en väldigt märklig politik
när man samtidigt säger att den allmänna förskolan
ska finnas tillgänglig för alla och ha en hög kvalitet.
En mångfald av förskoleformer med olika organi-
sationsformer innebär att de olika förskoleformerna
kan stimulera varandra. Det bidrar till en utveckling
av hela förskoleverksamheten i Sverige. Driften av
förskolan är inte det viktigaste, utan det är den peda-
gogiska verksamheten. Därför är det viktigt att det
finns en etableringsfrihet inom barnomsorgen. Det
innebär att olika former som privat eller kooperativ
barnomsorg ges lika förutsättningar som den kommu-
nala barnomsorgen.
Som jag ser det är förskolan en viktig del i det
livslånga lärandet. Det är viktigt att alla barn har rätt
att gå i förskola. Rätten till förskola ska omfatta barn
vars föräldrar har arbete, barn vars föräldrar är ar-
betslösa och barn vars föräldrar är föräldralediga och
barn till asylsökande. Jag tycker att det är oerhört
viktigt.
Den pedagogiska delen i den allmänna förskolan
är också en mycket viktig del. Därför ska det finnas
utbildade förskollärare i den delen. Det ska också
finnas en bra och god möjlighet till vidareutbildning
och kompetensutveckling.
Fru talman! Jag vill därmed yrka bifall till reser-
vation 7 under mom. 12.
Det gör mig lite fundersam att både Kristdemo-
kraterna och Moderaterna har gått emot förslaget om
en allmän förskola. Moderaternas främsta argument,
som vi tidigare hörde Anders Sjölund framföra, är att
det är för lite pedagogik i den föreslagna allmänna
förskolan. Vi vill i stället, säger man, införa en
barnskola. Kristdemokraterna å andra sidan har i sin
reservation pekat på att det kanske är lite för mycket
pedagogik. I stället är den fria leken och omsorgen
om barnen det viktigaste.
Som så många gånger förut finns sanningen nå-
gonstans mittemellan. Det är klart att den allmänna
förskolan ska ge barnen möjlighet till alla olika for-
mer. Den pedagogiska utvecklingen ska innehålla en
typ av lek och nyfikenhet för barnen att lära sig. Den
tidiga utvecklingen ger alla barn lika förutsättningar.
Det kan vi bl.a. se i t.ex. Bornholmsprojektet, som
i och för sig också gällde barn under senare år. Där
gick man på ett tidigt stadium in med olika stödverk-
samheter och gav barnen möjlighet till pedagogisk
utveckling. Barnen kunde under senare skolålder ta åt
sig kunskapen på ett helt annat sätt.
Jag tycker att det är väldigt viktigt. Jag är funder-
sam över Kristdemokraternas och Moderaternas ar-
gumentation här.
Fru talman! Centerpartiets barnsyn är präglad av
att barnet är en aktiv erövrare av omvärlden och gör
nya erövringar varje dag. Barns olikheter ser vi som
möjligheter och inte som ett hinder i lärandet. I och
med en allmän förskola ges barnet ytterligare möjlig-
heter att finna lusten till lärandet.
Valfriheten ska vara stor. Vi ska visa respekt för
att föräldrar tar sitt ansvar, och de ska kunna välja.
Föräldrarna ska ha möjlighet att välja den form som
de anser passar sin familj och sina barn bäst.