Herr talman! Lennart Daléus har frågat mig om
vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att stärka
det svenska jordbrukets konkurrenskraft i förhållande
till andra länder inom EU, främst Finland och Dan-
mark, samt för att långsiktigt hävda det svenska jord-
brukets betydelse i samband med det reformarbete
som baseras på EG-kommissionens förslag i Agen-
da 2000.
Det svenska jordbruket och den svenska livsme-
delsindustrin är framtidsnäringar med möjlighet att
genom konkurrenskraftiga företag uppfylla högt ställ-
da miljö- och djurskyddskrav och svara mot konsu-
menternas krav och behov både vad gäller pris och
kvalitet.
Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att
medverka till att stärka jordbrukets konkurrenskraft. I
detta syfte har ett investeringsstöd på ca 120 miljoner
kronor per år införts fr.o.m. år 1997. Preliminära
uppgifter för år 1997 visar att beslut om investerings-
stöd för ca 230 miljoner kronor, privat finansiering
medräknad, har fattats. Detta stöd har främst lämnats
till insatser för miljö- och djurskyddsinvesteringar
med prioritet för de sju nordligaste länen. Regeringen
har vidare under perioden 1992-1998 avsatt totalt 83
miljoner kronor för exportfrämjande åtgärder.
En kraftfull satsning har gjorts för att stärka jord-
brukets miljöanpassning. Det svenska miljöersätt-
ningsprogrammet, som är ett av de mest ambitiösa i
EU, har byggts ut i flera steg. Ett särskilt stöd på 600
miljoner kronor för att uppmuntra flerårig vallodling
infördes år 1997. För år 1998 utökas miljöprogram-
met ytterligare med 700 miljoner kronor. Miljöpro-
grammet motsvarar därmed hela den kostnadsram på
2,8 miljarder kronor som har tilldelats Sverige enligt
anslutningsfördraget med den europeiska unionen.
Under hösten 1997 presenterade EG-
kommissionen sin strategi för EU:s utvidgning, för-
slag till reformer på centrala politikområden och, när
det gäller de finansiella perspektiven, Agenda 2000.
En viktig del i agendan rör EU:s gemensamma jord-
brukspolitik och ändringar i denna. Kommissionen
avser att presentera detaljerade förslag på jordbruks-
området i mitten av mars.
Regeringen har vid flera tillfällen redogjort för sin
syn på förslagen i Agenda 2000 - bl.a. vid minister-
rådsmöten, i EU-nämnden och i jordbruksutskottet. Vi
ställer oss bakom den reforminriktning som föreslås.
Förslagen i Agenda 2000 är en etapp i det långsiktiga
arbetet att reformera den gemensamma jordbrukspo-
litiken.
Vår bedömning är att förslagen i Agenda 2000
kommer att stärka det svenska jordbruket och den
svenska livsmedelsindustrin. Det är emellertid inte
enbart politiska beslut som bestämmer jordbrukets
konkurrenskraft. Avgörande betydelse har även den
enskilde jordbrukarens kompetens och förmåga att
utveckla sitt företag. I debatten om jordbrukets villkor
har den aspekten kommit i skymundan.
Regeringens syn på de långsiktiga målen i arbetet
med den gemensamma jordbrukspolitiken kommer att
redovisas i den proposition som lämnas till riksdagen
senare under våren.