Herr talman! Är det beklämmande eller inte? Mi-
nistern talar om dramatiska förändringar på lång sikt.
Det må vara. Men på kort och medellång sikt är det
ändå så att fenomen som Björks utredning spelar
större roll för det svenska jordbrukets förändring och
utveckling än diskussionen kring CAP på lång sikt
med de dramatiska förändringar som tidigare diskute-
rades.
Det må vara att vi skall lägga Björks utredning åt
sidan och vänta på remissvaren. Men skälet till att
åtminstone jag diskuterar frågan i dag är att man har
kunnat förmärka - hur skall jag säga för att vara vän-
lig, herr talman? - en viss tveksamhet i regeringens
hantering av denna fråga. För att använda ett fint ord
kan jag säga att det lett till en viss tidsutdräkt. Utred-
ningen går ut på remiss den dag som i dag är, och det
är litet lång betänketid. Det är därför vi pratar om den
och vill ha en mer handfast och snabbare hantering av
det här arbetet från regeringens sida. Visst kan man
väl, jordbruksministern, fundera litet på vilken upp-
fattning man har om förslagen i utredningen, även om
den är ute på remiss? Man kan ju tänka själv om man
vill.
Det är viktigt att slå fast att finansieringen av
Björks förslag, i den takt de nu genomförs, inte kan
göras inom sektorn. Ett av Gunnar Björks utrednings-
uppdrag var att se hur man kunde stärka konkurrens-
kraften. Då kan man ju inte ha en ryggsäck där man
bara stuvar om litet grand, precis som när man gick på
hajk med Lorangan, äggsmörgåsen och alltihop.
Ryggsäcken blir inte lättare för det, eftersom alla
grejer ligger kvar. Det gäller alltså att se till att någon
annan lyfter av dem. Det är själva poängen.
Jordbruksministern svarade inte på frågan om 1,8
eller 2,8 miljarder kronor. Vad gäller i framtiden för
miljöprogrammet? Det är väl utnyttjandet av den ram
som vi tidigare gemensamt arbetat med och fått upp
till ett fullt utnyttjande?
Jag skall ta upp det svenska agerandet på EU-nivå.
Jag tycker att man ibland kan se att det inte är så
tydligt inriktat på att göra det bra för svenskt jord-
bruk. De andra länderna bekymrar sig naturligtvis
hela tiden om sitt eget jordbruk och agerar för att göra
det som bra som möjligt för det egna jordbruket.
Jag tycker att man ibland kan se det som inte så
tydligt inriktat på att göra det bra för svenskt jord-
bruk. De andra länderna bekymrar sig naturligtvis
hela tiden om sitt eget jordbruk och agerar för att göra
det så bra som möjligt för det egna jordbruket. Men
jag tycker att vi ibland har något slags altruistisk
allmän syn om att jordbruket skall bli bra i hela Euro-
pa, vilket är viktigt. Men vi har rätt att också tänka
alldeles speciellt och särskilt på svenskt jordbruk. Jag
undrar om jordbruksministern har funderat över om
det går att dra ihop de svenska resurserna i detta arbe-
te - ministern själv, parlamentariker, tjänstemän,
intresseorganisationer och varför inte delar även av
denna riksdag - för att agera för att dra åt ett sam-
stämmigt och tydligt håll när svenska intressen står på
spel. Vi har ju sett exempel från andra länder. Man
kan ibland faktiskt vara litet avundsjuk på Finland,
inte bara i hockeymatcher utan även i andra samman-
hang. Där samlas man och drar åt ett håll just i EU-
arbetet.
Jag har några konkreta frågor. Beträffande de 1,8
och 2,8 miljarderna undrar jag: Tänker ministern
samla ihop oss för att vi gemensamt skall dra åt sam-
ma håll för svenskt jordbruk i EU-arbetet? Visst är
det väl så att Lorangan och äggsmörgåsarna i rygg-
säcken skall lyftas bort av någon annan än av dem
som bär ryggsäcken just nu?