Herr talman! Jag vill också litet grand kommente-
ra det som jordbruksministern har tagit upp i sitt svar.
Det är viktigt att vi håller isär begreppen och för-
söker renodla de olika frågeställningarna. Den viktiga
utgångspunkten måste vara konkurrensneutralitet för
Sveriges bönder i förhållande till bönderna i andra
delar av Europa, inom gemenskapen.
Först investeringsstödet: Precis som Lennart
Daléus sade har vi inte utnyttjat investeringsstödet i så
väldigt stor omfattning i förhållande till konkurrent-
länderna.
När det gäller miljöersättningen är det ju alldeles
klart att vi skall utnyttja de framförhandlade nivåerna,
därför att de är ju framförhandlade utifrån den syn på
konkurrensneutralitet som fanns vid förhandlingstill-
fället. Sedan måste man se miljöersättningarna som
ersättningar för utfört arbete på miljöområdet, inte
som ett stöd till den aktiva jordbruksproduktionen.
Miljöersättningarna är i första hand ersättningar för
utfört arbete.
Agenda 2000 är en väldigt viktig faktor i detta
sammanhang. Här hoppas jag verkligen att både poli-
tiker och näring kan gå i takt, så att vi kan få en ge-
mensam ståndpunkt när det gäller Sverige, och att vi
utgår från de förutsättningar som är viktiga för
svenskt jordbruk.
Jag vill fråga jordbruksministern hur hon ser på
Björkska utredningen. Delar jordbruksministern upp-
fattningen när det gäller kontentan av den utredning-
en, att svenskt jordbruk har en konkurrensnackdel
motsvarande 1-1 ½ miljard kronor i förhållande till
Finland och Danmark, som är de stora konkurrentlän-
derna? Personligen delar jag Björks uppfattning,
därför att det visar sig klart att han har belägg för
denna uppfattning.
Jag vill också fråga hur ministern ser på de höga
dieselkostnaderna och de höga avgifterna för handels-
gödsel, som är de två viktigaste punkterna i samman-
hanget. Det skulle vara intressant att höra om minis-
tern nu klart kunde deklarera att det inte är tal om
några nya 44 ören i dieselskatt från regeringens sida.
Detta är nämligen någonting som oroar Sveriges bön-
der för närvarande.
En annan intressant fråga är lantbrukarnas situa-
tion. Vi kunde läsa i tidningarna i förra veckan att
Sveriges lantbrukare är den yrkesgrupp som har den
högsta skadefrekvensen. Jag tror faktiskt att det finns
ett samband mellan den dåliga lönsamheten och ris-
ken i jordbruket, därför att man inte har råd och möj-
lighet till nödvändiga investeringar. Man har heller
inte råd och möjlighet att anställa medhjälpare i den
utsträckning som är nödvändig.
Frågan om livsmedelsindustrierna är också viktig.
Jag besökte för 14 dagar sedan ett livsmedelsföretag,
där man står inför frågan om var man skall investera, i
Sverige eller i Danmark. Vad man säger är att det är
mycket som talar för en investering i Danmark därför
att Sverige har för höga kostnader i form av skatter
och avgifter. Detta är ju också en utomordentligt
viktig fråga för näringen.
Jag skulle vilja fråga ministern: Finns det inte skäl
att så snabbt som möjligt utarbeta en tids- och åt-
gärdsplan utifrån Björkska utredningen för att uppnå
konkurrensneutalitet i förhållande till bönderna i
Danmark, Finland och övriga EU-länder?
Om vi skall se jordbruket som en framtidsnäring
kan vi inte bara tala om det. Vi måste också i handling
visa det. Björkska utredningen är en bra utgångspunkt
för handlande i de här sammanhangen.