Herr talman! Låt mig först säga att den utredning
som Gunnar Björk har gjort nu skall skickas ut på
remiss, trots att förslagen i utredningen inte är finan-
sierade. Det är naturligtvis beklagligt. Låt oss avvakta
med diskussionen kring dessa förslag tills det har
kommit in synpunkter från remissinstanserna.
Jag skall säga något om jämförelserna med våra
grannländer, särskilt Danmark. Danmark har en annan
typ av jordbrukspolitik än vi har haft och också en
annan typ av jordbruk. Det har att göra med att Dan-
mark sedan länge varit medlem i den europeiska
unionen och har ett jordbruk som i mycket hög grad
är basen för en omfattande livsmedelsexport. Det
skapar naturligtvis både helt andra behov och helt
andra möjligheter än vi har i Sverige.
Men låt mig också säga att vi bara under korta tid
vi själva hunnit vara EU-medlemmar sett att det också
finns stora möjligheter för oss att utveckla vår livs-
medelsexport och därmed skapa en viktig stimulans
för hela livsmedelssektorn här hemma. Det kommer
naturligtvis i sin tur att vara en viktig bas för kom-
mande förändringar av den svenska jordbrukspoliti-
ken och inställningen till näringen.
Jag menar att det är ett viktigt politiskt intresse
och engagemang att stimulera den svenska livsme-
delsproduktionen och att tillmäta den dess rätta värde
i ett ekonomiskt och socialt sammanhang.
Lennart Daléus tangerade den kommande refor-
men av EU:s jordbrukspolitik och undrade över hur vi
ser på svenskt jordbruk i det perspektivet. Naturligtvis
är det en svensk ambition att hävda den svenska livs-
medelsproduktionen och att arbeta för att förslagen
skall få en sådan utformning att de passar bra för det
svenska jordbruket.
I det sammanhanget är det självfallet en kompli-
kation att jordbruket inom den europeiska unionen
kan vara mycket olika i olika regioner. I den skiss till
framtida politik som kommissionen lade fram förra
året såg vi att det kunde finnas delar som missgynna-
de den typ av produktion som vi har. Det är en pro-
duktion som är effektiv och i förhållande till en del
andra länder betydligt mer storskalig och rationell.
Självfallet är det vår ambition att de konkreta delarna
i jordbrukspolitiken skall vara så utformade att de
verkligen bidrar till en bra utveckling för oss i Sveri-
ge.
Men jag vill lägga tonvikten vid att en avreglering
och förändring i grunden av jordbrukspolitiken är ett
av de allra viktigaste bidragen i en konstruktiv rikt-
ning för Europas jordbruk som helhet och för Sveri-
ges jordbruk som en del därav. Det är min bestämda
uppfattning. I det sammanhanget är det litet bekläm-
mande att höra att Lennart Daléus tycker att det är
något positivt att vi nu på kort sikt är överens med
kommissionen. Han uttrycker det som att det är skönt
att vi lagt diskussionen om en mer dramatisk föränd-
ring av jordbruket åt sidan. Det är fortfarande min
uppfattning att konsekvenserna kommer att bli för-
ödande, såväl för Europas jordbruk som helhet som
för det svenska jordbruket, om vi inte på lång sikt
åstadkommer en mer dramatisk förändring av jord-
brukspolitiken.
Jag får återkomma till de övriga inläggen i nästa
replikskifte.