Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1997/98:128 om jordbruksnäringen

DAN ERICSSON (kd), 1998-02-19 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Den fråga som jordbruksministern

hade att svara på var vilka åtgärder regeringen avser

att vidta för att stärka det svenska jordbrukets konkur-

renskraft i förhållande till andra länder inom EU,

främst Finland och Danmark. På just den frågan kan

jag egentligen inte hitta något svar i interpellations-

svaret. I svaret redogörs det mer för EU-stödens roll

och givetvis också för frågan om CAP, och det är ju

andra frågor.

Det ges inget svar vad gäller konkurrenssituatio-

nen i förhållande till Finland och Danmark. Men det

är möjligt att ministern strax återkommer här med ett

tydligare svar.

Göte Jonsson var delvis inne på detta, men jag

skulle vilja gå än mer i konkretion och läsa en tabell i

Björks utredning. Där jämförs de olika produktions-

skatterna i Sverige, Danmark och Finland. Jag skall ta

tre exempel. I Sverige är elskatten 13,8 öre per kilo-

wattimme, i Danmark 7 öre per kilowattimme och i

Finland 2,6 öre. På diesel är skatten i Sverige 2 670 kr

per kubik. I Danmark är skatten 190 kr och i Finland

460 kr. På kvävegödselmedel är skatten 1,80 kr per

kilo i Sverige. I Danmark och Finland tar man inte ut

någonting.

När ministern ser dessa siffror måste hon väl ändå

fundera på om inte detta missgynnar svenskt jordbruk

i den här konkurrenssituationen. På något sätt måste

man hitta en modell för att få bort missgynnandet.

Antingen anpassar sig övriga länder till svenska nivå-

er, eller så måste Sverige anpassa sig till andra nivåer.

Det kan inte finnas någon poäng med att slå ut svenskt

jordbruk med dessa konkurrenssnedvridande skatter

och avgifter. Skall vi i stället importera livsme-

delsprodukter som kanske inte har samma miljöpres-

tanda som jag tycker att svenska livsmedel har eller

produkter från länder som inte har samma djuromsorg

som vi trots allt har i Sverige? Jag förstår inte poäng-

en med det.

Min stilla undran är om ministern utifrån dessa tre

exempel kan säga om vi skulle kunna hitta något

system. Åt vilket håll skall vi gå? Skall vi fortsätta

jobba för att de andra skall höja sina avgifter eller

skall vi konstatera faktum - att vi måste göra något åt

de egna avgifterna för att stärka svenskt lantbruks

konkurrenskraft?

I utredningen konstateras att alla miljöavgifter på

jordbruket i Danmark återförs till näringen. Vi krist-

demokrater har under lång tid drivit kravet i Sveriges

riksdag att vi borde göra på motsvarande sätt här.

Men det gör vi inte. Kan ministern tänka sig att låta

miljöavgifterna gå tillbaka till näringen på ett tydligt

sätt? Kan det vara ett sätt att hantera detta?

Debatten

Hämtad sida: 11

11 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

DAN ERICSSON (kd): Svar på interpellation 1997/98:128 om jordbruksnäringen (1998-02-19) — PRESS0