Herr talman! Jag har inte svarat på den konkreta
frågan om en eventuell höjning av dieselskatten och
tänker inte göra det nu heller men jag tänker åtmins-
tone förklara varför.
Det som inte är förslag från regeringen och i rege-
ringen beslutat finns det ingen anledning för mig att
kommentera. De propositioner som regeringen arbetar
med under våren kommer att föreläggas riksdagen.
När så görs kan vi diskutera det konkreta innehållet i
dem.
Vid en återblick på de gångna åren framgår det att
vi har en omfattande ekonomisk kris att ta hänsyn till.
De effekter som den fick för hela samhället, även för
jordbruksnäringen, påverkade naturligtvis också våra
möjligheter att via politiska beslut, åtminstone sådana
som kostar pengar, bidra till att näringen stimuleras.
Jag tror att vi måste ha också det i åtanke när vi fun-
derar över varför de gångna åren har sett ut som de
gjort.
Vi berörde Danmark och verksamheten där. Jag
menar att vi skall sträva åt det hållet men vi måste
göra det steg för steg. Även en tusenmilafärd börjar
med ett steg, som någon vis gammal kines sagt. Även
om det inte handlar om en tusenmilafärd för Sverige
när det gäller att bli ett land som har en omfattande
livsmedelsexport som en del i en blomstrande livsme-
delssektor, måste vi naturligtvis börja uppbyggnaden
där vi står men närma oss ett betydligt aktivare för-
hållningssätt och tillmäta livsmedelssektorn en vä-
sentligt större betydelse.
Lennart Daléus talade tidigare om möjligheten för
oss att arbeta tillsammans och dra ihop alla olika
aktörer. Det är min uppfattning att vi bör göra det. Jag
tycker att vi redan har ett konkret exempel, nämligen
hur vi arbetar tillsammans när det gäller den svenska
inställningen till antibiotika inom jordbruket, närmare
bestämt inom djurhållningen. Vi har mycket goda
erfarenheter av vad det internationellt betyder att ha
ett sådant förankrat samarbete.
Jag ser fram emot att vi kan utveckla det till att
gälla större delar av sektorn - förmodligen inte hela,
för vissa skillnader kommer det nog alltid att finnas.
Vi skall alltså sträva åt detta håll.
Jordbrukets konkurrenskraft stärker vi med poli-
tiska beslut utifrån Gunnar Björks utredning men
också genom förändringar i själva näringen.