Fru talman! Jag vill påpeka att det betänkande vi
talar om omfattar 58 motionsyrkanden från den all-
männa motionstiden som tar upp miljölagstiftningen
och en del andra frågor. Utskottet yrkar avslag på
samtliga motioner som gäller miljölagstiftningen med
hänvisning bl.a. till att Miljöbalkskommittén har i
uppdrag att se över miljöbalken i flera viktiga avse-
enden. Jag vill också passa på att yrka bifall till ut-
skottets hela förslag.
I anslutning till betänkandet har vi också behand-
lat miljöklassning av vissa fordonsbränslen. Utskottet
föreslår ett tillkännagivande som i korthet innebär att
regeringen bör se över miljöklassningen av bensin
och dieselolja så att utvecklingen av alternativa
bränslen inte missgynnas. Ska vi vara ärliga så är det
den delen av betänkandet som är intressantast. De
andra frågorna har vi diskuterat flera gånger i kam-
maren.
Jag koncentrerar mig till att börja med på tillkän-
nagivandet.
Vi i utskottet vill uppmärksamma det problem
som uppstår när gammal och ny teknik bryts mot
varandra. Lagstiftningen har i stora delar utformats
för att klara krav som gällt tidigare då man haft en
äldre teknik. Utskottet vill driva på för att få en snabb
anpassning av lagstiftningen som så lite som möjligt
styrs av bränslevalet men ger en styrka i miljön. Den
ska ta hänsyn till miljön i stället för bränslevalet och
på det sättet inte missgynna de alternativa bränslena.
Det innebär inte att utskottet är omedvetet om vad
som har gjorts på området.
Jag vill tala om för dem som lyssnar att utskottet
också har noterat och hänvisar till att regeringen vid-
tagit och planerar att vidta åtgärder på ett flertal om-
råden för att minska användningen av fossila bränslen
och motverka problemen med föroreningar från
transporter och drivmedel. Miljöministern har redovi-
sat för riksdagen att regeringen avser att utarbeta en
strategi för utveckling och introduktion av alternativa
bränslen på kort och lång sikt. Regeringen har ingått
ett avtal om ett sexårigt samverkansprogram med
bilindustrin om forskning och utveckling av mil-
jövänligare bilar.
I skattelagstiftningen underlättas introduktionen
av el- och hybridbilar genom en femårig befrielse
från fordonsskatten. Biogasen är skattebefriad genom
att Sverige har erhållit det s.k. 8.4-undantaget från
mineraloljedirektivet. Miljöministern har också redo-
visat behovet av forskning, utveckling och demonst-
ration för att sänka kostnaderna för alternativa driv-
medel och öka effektiviteten i tillverkningsprocesser-
na.
Regeringen driver också frågan om mer mil-
jövänliga drivmedel inom EU. Bl.a. inriktas arbetet
på att nästa revidering av det s.k. Auto/oil-direktivet
ska innebära möjligheter till högre inblandning av
etanol i bensin inom ramen för vad som är tekniskt
acceptabelt. I föregående debatt i dag om en kemika-
liestrategi för giftfri miljö redovisades att regeringen
inom EU kommer att verka för fortsatta förändringar
av sammansättningen av bränslen. Regeringen avser
att uppdra åt Naturvårdsverket att tillsammans med
Kemikalieinspektionen och Energimyndigheten utre-
da frågan om förändringar av användningen och
sammansättningen av petroleumbaserade bränslen i
syfte att få fram underlag för fortsatt agerande inom
EU och nationellt.
Det kan också tilläggas att regeringen i vårpropo-
sitionen föreslår en rad åtgärder för att öka takten i
den ekologiska omställningen. Omställningen av
energisystemet intensifieras genom prioriterade sats-
ningar på ny teknik, t.ex. i form av nya samver-
kansprogram med näringslivet avseende vindkraft,
elproduktion och biogas för fordonsbränslen.
Regeringen avser att snarast fastlägga en strategi
för hur skattenedsättning för alternativa drivmedel,
dvs. andra drivmedel än bensin och diesel, ska ske. I
de svenska delmålen har vi åtgärdsstrategier som
regeringen redovisar, vilka vi har diskuterat i dag.
Man tar upp friskare luft, bara naturlig försurning, en
strategi för en effektivare energianvändning och
transporter.
Det kommer också att ställa krav på dessa områ-
den och kommer ytterligare att ha betydelse på just
dessa områden. Vårt tillkännagivande här ligger i
linje med det regeringen jobbar med. Jag tycker ändå
att det är tillfredsställande att vi har gjort det tillsam-
mans och att vi markerar att det nya som måste kom-
ma innebär lagstiftning.
Den ska inte vara baserad på att det är en viss tek-
nik eller ett visst bränsle utan ska ge en stimulans för
att man ska få fram de olika alternativen. Det är bra
att vi är överens på den punkten.
Låt mig sedan ta upp några av de diskussioner
som har varit. Jag förstår faktiskt inte Lars Lindblad
helt och hållet när han säger: Jag älskar min rätt att
äga. Att äga är en frihet. Att äga kan för en människa
vara en frihet som också innebär en ofrihet för andra.
Det är precis det vi talar om.
Det Lars Lindblad talar om är att han vill ge en
ofrihet för alla som hävdvunnet i detta land har kun-
nat utnyttja allemansrätten. Han vill ha ett ägande
som innebär att vi andra inte kan utnyttja får hävd-
vunna rätt att röra oss i naturen.
Ett ägande från en sida kan innebära ordentliga
inskränkningar för någon annan. Lars Lindblad sade:
Jag älskar ägandet. Det lät mer som ett ägarbegär,
ägandet där man har allting men inte utnyttjar det.
Ägandet är någonting annat. Ägandet ska innebära en
produktion. Det ska bli något resultat av ägandet.
Det är inte som småbarn som spelar med stenku-
lor och den ena lyckas få ihop hur mycket som helst
och känner att han älskar sin kulhög, framför den
andra som inte fick något. Det är det ägandet som står
framför mig när jag hör talaren prata på detta område.
Det gläder mig när jag i dag kan konstatera att
bakom reservationen om just allemansrätten som Lars
Lindblad tar upp står i dagsläget bara Moderaterna. I
den förra diskussionen för några månader sedan var
samma reservation undertecknad också av Kristde-
mokraterna och Centerpartiet. Men den här gången -
reservationerna är nästan likalydande - är Moderater-
na ensamma. Det betyder väl ändå att det har gått åt
rätt håll i den delen.
När det gäller strandrätten har Harald Nordlund så
väl talat om de frågorna. Jag instämmer helt och hål-
let i hans beskrivning i den delen. Dock vill jag säga
att när Lars Lindblad säger att det kanske är en stad-
och en landsfråga är det inte helt rätt.
Också städerna måste bry sig om det. Att Stock-
holm är en stad vid vatten vet vi alla. Men alla vet
inte om att av de 15 mil stränder som Stockholm har
är 10 mil tillgängliga. Det är det som gör att vi upple-
ver att det är en stad vid vattnet. Därför kan detta att
se till att människorna kan komma till stränderna
också vara en fråga för oss i storstäderna.
Fru talman! Min talartid är ute. Men jag såg att
det var några talare som ville prata med mig. Då får
jag chansen att komma igen, och jag tar den chansen.