Herr talman! Jag hade en interpellationsdebatt i
denna fråga för en tid sedan, då jag redovisade rege-
ringens ståndpunkt och del i detta. Vi förlitar oss
naturligtvis i mycket hög grad på vår myndighet som
är den högsta sakkunniga instansen när det gäller
kulturminnesvården och kulturmiljövården, nämligen
Riksantikvarieämbetet.
Riksantikvarieämbetet har gjort den bedömningen
att man bör genomföra en förändring av Skepps-
holmsbron som innebär att man i princip skulle bygga
en ny bro som såg ungefär likadan ut som den gamla.
Vi har stor respekt för de sakkunniga på Riksantikva-
rieämbetet. Eftersom de har begärt att vi skall jämka
de regler som i dag förhindrar att man över huvud
taget gör några ingrepp på Skeppsholmsbron har vi
valt att tillmötesgå Riksantikvarieämbetet och Fastig-
hetsverket på denna punkt. Detta är dock icke det-
samma som att regeringen har beviljat något riv-
ningstillstånd. Det ankommer på myndigheterna att
efter noggranna överväganden och överläggningar ta
ställning till detta. Jag utgår ifrån att Riksantikvarie-
ämbetet är med i processen hela tiden och att man
med den seriositet med vilken man går in i varje
byggnadsminnesfråga och varje kulturmiljöfråga ser
till att de beslut som så småningom blir de som reali-
seras när det gäller Skeppsholmsbron är så bra som
möjligt.
Det är inget tvivel om att Skeppsholmen och
Skeppsholmsbron är nationella kulturarvsangelägen-
heter.