Herr talman! Jag tror att det som SCB:s under-
sökning visar är helt riktigt. Vi som har arbete arbetar
alltmera. Det beror på flera saker. Det beror delvis på
att övertidsuttaget nu är högre än vad det har varit
tidigare, och delvis på att vi som har jobb i mindre
utsträckning än vad vi gjorde tidigare tar ledigt för
studier. Det beror också på att sjukfrånvaron har
minskat och att allt färre av oss tar föräldraledigt när
vi föder barn. Jag tror att det är en mängd saker som
väger in när vi som har jobb jobbar alltmera.
I regeringen driver vi arbetstidsfrågan väldigt hårt,
just därför att vi tycker att det är en välfärdsfråga. Det
är viktigt för oss att försöka fördela arbetstiden mera
rättvist mellan oss som har jobb och dem som inte har
jobb.
När det socialdemokratiska partiet hade kongress
förra gången enades vi om att arbetstiden på sikt skall
bli kortare. Vi uppmanar arbetsmarknadens parter att
driva frågan om arbetstidsförkortningar i kommande
förhandlingar.
Nu ser vi att man gör det. Metall har lyckats med
det. Pappers lyckades inte denna gång. SEKO kom-
mer att lyfta frågan i sina förhandlingar. Jag tycker att
det är mycket positivt.
Vi har också följt den beräkning av det framtida
löneutrymmet som Konjunkturinstitutet har tagit fram.
Vi ser att en arbetstidsförkortning inte kan gå för
snabbt om den skall betalas, vilket den måste. En
arbetstidsförkortning är inte gratis. Skall den betalas
finns det, som vi ser det, i framtiden ett löneutrymme
som motsvarar ungefär 100 timmar på fem år för oss
som jobbar heltid.
När vi pratar om arbetstid är det viktigt att komma
ihåg att vi får göra många saker på en gång. På ar-
betsmarknaden finns också många kvinnor som inte
vill förkorta sin arbetstid, utan som snarare vill gå upp
från halvtid till heltid.