Herr talman! Precis som Sven Gunnar Persson gillar också jag god mat, om inte annat syns det på min lilla trinda figur. Tittar jag ut över församlingen tror jag att det finns fler som gillar god mat - Eskil!
Herr talman! Jordbruket har stor betydelse för vårt land i många avseenden. Det låter kanske inte så imponerande att jordbrukets förädlingsvärde utgör 0,6 % av bruttonationalprodukten, men om vi tittar på hela livsmedelsindustrin ser vi att den omsätter 129 miljarder och är den fjärde största industrisektorn i landet. Det innebär att den är större än klassiska svenska näringar såsom pappers- och verkstadsindustrin. Sammantaget står den gröna näringen för så mycket som 10 % av BNP och 10 % av sysselsättningen i landet.
Jordbruket är alltså en viktig näring, och ca 70 % av råvarorna till livsmedelsindustrin kommer från vårt inhemska jordbruk. Men jordbruket är inte bara viktigt för samhällsekonomin och sysselsättningen, utan det bidrar också till bevarandet av viktiga miljö- och kulturmiljövärden.
Herr talman! Med den här inledningen som bakgrund vill jag upprepa de fem utgångspunkter som vi socialdemokrater har i vår vision om framtidens jordbruk.
För det första ska Sveriges bönder producera säker och sund mat. Det betyder att vi bryr oss om vad maten innehåller. Den ska inte bara se läcker ut och smaka gott. Vi vill också kunna känna oss trygga med det vi tuggar. Vi är angelägna om en sund och högkvalitativ kost, och vi intar en försiktig hållning när det gäller livsmedel som förknippas med ord som "modifierad", "kemikalier" och "tillsatser".
För det andra ska jordbruket och livsmedelsproduktionen vara ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara. Vi vet att för många konsumenter är valet av ekologiskt producerade livsmedel en livsstil. I Sverige, liksom i övriga EU, har den ekologiska arealen vuxit för varje år fram till nu. Målet är att 20 % av den svenska åkerarealen ska vara ekologiskt odlad senast i slutet av nästa år, detta samtidigt som det konventionella jordbruket intensifierar sitt miljöarbete. Vi konsumenter får alltså ökade möjligheter att välja de bästa av varor, och ditt eller mitt val blir bondens egen marknad.
För det tredje ska vi ha ett levande lantbruk i hela landet. Lantbruket och dess olika produktionsinriktningar kan ses som ett nav på landsbygden med stor betydelse för den regionala utvecklingen. Lantbruksverksamheten är många gånger en förutsättning för levande bygder med fungerande social service. Att det fungerar med kommunikationer, skola, barnomsorg och annan service är mycket viktigt för de unga lantbrukarfamiljer som väljer att satsa på lantbruksföretagandet. Landsbygdsutvecklingsprogrammet har stor betydelse för utvecklingen, men det kan bli både bättre och effektivare.
För det fjärde är inte jordbruket enbart viktigt för matproduktionen utan också för de andra värden som det skapar. Jag menar att bonden har en mycket viktig roll också när det gäller att förvalta miljövärden och kulturarv. I detta ligger bland annat bondens mångsyssleri som förutom jord- och skogsbruk består av att arbeta med entreprenader, hästar, turism och så vidare. Vi ser också nu att alltfler jordbrukare upptäcker möjligheter till nya affärer vid sidan av den direkta primärproduktionen.
För det femte ska jordbrukspolitiken vara solidarisk. Den ska inte bara bidra till en levnadsstandardsutveckling hos våra lantbrukare. Den ska också bidra till att tredje världens bönder får möjligheter att exportera sina jordbruksprodukter och därigenom agera som en jämbördig part på världsmarknaden. Därför måste vår jordbrukspolitik också leverera förslag och åtgärder som bidrar till att rasera tullar och andra handelshinder på världsmarknaden.
Herr talman! Jag ska nu övergå till att ta upp några av alla de delar som finns i miljö- och jordbruksutskottets betänkande nr 10.
Även om svenskt jordbruk genom åren har haft den fördelen att sektorn har visat sig mindre konjunkturkänslig än andra näringsgrenar är jordbruket i dag allt tydligare beroende av världsmarknaden och den internationella konjunkturen. Man får framgent räkna med att möta en allt hårdare konkurrens, och då handlar det om att skapa ett svenskt jordbruk med tillräcklig konkurrenskraft.
Det är allom bekant att det svenska jordbruket för närvarande brottas med lönsamhetsproblem. En fortsatt strukturomvandling, ansträngningar för att minska kostnaderna och öka produktiviteten är absolut nödvändigt för att öka intäkterna.
Men jordbrukets konkurrenskraft vilar inte bara på åtgärder som näringen själv kan vidta. En rad andra faktorer påverkar. Vid sidan av lagar och regler är det givetvis en fördel med de låga mark- och arrendepriser och den låga belåningen av jordbruksfastigheter som vi har i Sverige.
Främst är det dock punktskatterna som har varit i fokus när det gäller jordbrukets konkurrensförutsättningar. Man talar om den så kallade ryggsäcken. Skatterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel har börjat återföras. Jordbrukarna har fått stöd för 30 000 växtodlingsplaner, och medel har återförts kollektivt till näringen. Elskatten och skatten på eldningsolja har återförts, något som har inneburit lättnader för jordbruket på mer än 400 miljoner per år.
Vi vill gärna också så snabbt som möjligt kunna återföra delar av dieselskatten. Där är vi inte ännu, men när vi väl är där ska vi se till att det finns en hållbar finansiering. Vi tänker inte ta några pengar från sjukvården, till exempel.
Herr talman! När det gäller omläggningen av EU:s jordbruksstöd kommer vi att få möjlighet att diskutera detta ordentligt senare under våren. Jag nöjer mig med att konstatera att det föreligger en stor samsyn mellan riksdagens partier i valet av en svensk stödmodell. De oönskade effekter som stödmodellen bär med sig vad gäller mjölk- och nötköttsproduktionen i stödregionerna 5 och 6 och i delar av region 3 är inte större än att man kan åtgärda eller åtminstone mildra dem. Jag hoppas att vi får se en sådan justering i den regeringsskrivelse som inom kort landar på riksdagens bord.
Avslutningsvis vill jag fästa kammarens uppmärksamhet på det tillkännagivande som vi gör när det gäller industrihampa. Det ska poängteras att tillkännagivandet handlar om att regeringen prövar möjligheterna att godkänna odling av hampa för energi-, fiber- och proteinändamål inom eller utom arealstödssystemet. Bakom tillkännagivandet står ett helt enigt utskott.
Herr talman! Med det anförda vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.