Herr talman! Jag vill börja mitt anförande med en kort reflexion över några intryck från miljö- och jordbruksutskottets resa till Ungern och Slovakien. Det stundande EU-medlemskapet för dem gör att de anstränger sig till det yttersta för att uppfylla EU:s inträdeskrav. Länderna har accelererat takten för att vara väl förberedda. Det handlar om djurskydd, livsmedelssäkerhet och miljöfrågor. Nya möjligheter öppnar sig nu för dessa länder genom ökad stimulans och samverkan samt genom en betydligt större marknad. Att slippa kommunismens ok skapar givetvis också en ny frihet och öppnar upp för entreprenörskap.
Inom jordbruksnäringen har man dock en lång resa framför sig, och även om man är positiv till CAP kommer det under en övergångstid att bli problematiskt för många bönder. Också för svenskt vidkommande kommer implementeringen av EU:s halvtidsöversyn av jordbrukspolitiken att bli ekonomiskt kännbar för enskilda bondeföretagare även om reformen är nödvändig och välkommen. Denna genomgripande jordbruksreform, som kan ses som ett paradigmskifte, kommer att behandlas här i kammaren senare i vår, varför jag i dagens debatt koncentrerar mig på årets förutsättningar.
Jordbruket är en basnäring som har betydelse för landsbygdens överlevnad. Det är omöjligt att få en framgångsrik landsbygdsutveckling om inte de areella näringarna blomstrar. För att de svenska jordbruksföretagen ska kunna hävda sig på en i ökande grad konkurrensutsatt marknad krävs likartade villkor och långsiktiga spelregler. Svenska och danska bönder har de högsta skatterna och avgifterna inom hela EU. Lantbruksföretagare i Storbritannien, Frankrike och Italien betalar 2-3 % mot Sveriges och Danmarks 11-14 %.
Det är också viktigt att man med respekt ser alla de värden som jordbruket genererar förutom produktion av goda livsmedel. Det handlar om vårt öppna landskap, den biologiska mångfalden och ett bevarande av vårt gemensamma kulturhistoriska arv.
Fisket har stor betydelse för att bibehålla levande kustsamhällen året runt och bidrar även i hög grad till kustsamhällenas attraktionskraft vad gäller turistverksamheten. För att denna näringsgren inte ska slås ut är det viktigt att samma förutsättningar och regler gäller för fiskande länder i Västerhavet och Östersjön.
De onödigt snåriga reglerna och den fortsatt krångliga byråkratin drabbar inte minst boende på landsbygden. Där finns de flesta enmans- och fåmansföretagen. Kvinnlig företagsamhet begränsas också med tanke på svårigheter att välja alternativa huvudmän inom olika sektorer.
Generationsväxlingen är också ett problem som behöver förenklas ytterligare, även om vissa förbättringar kommit till stånd.
Folkpartiet har i många sammanhang lyft fram konsumentperspektivet i jordbruksfrågorna. Märkning av varorna är av betydelse för att konsumenterna ska kunna göra sina val, men också för att producenterna ska kunna sälja sina produkter. Medvetna och upplysta konsumenter har stora möjligheter att utöva påtryckning genom att köpa varor som säljs av producenter som exempelvis har god djuromsorg. Öppenhet, spårbarhet, redlighet och renlighet är goda principer även i dessa sammanhang.
Folkpartiet ställer också krav på obligatorisk utbildning för kommunernas djurskyddsinspektörer.
Djurskyddsfrågor, livsmedelssäkerhets- och miljöaspekter kommer förmodligen att läggas med i vågskålen alltmer framöver. Hälsoaspekterna har kommit i fokus. Hela 40 % av våra sjukdomar är kostrelaterade och övervikten skördar nu fler offer än undernäringen. Hälsomervärde i mat kommer med all sannolikhet att få en allt större betydelse.
Samverkan mellan forskare och jordbrukare är inte minst ur detta hänseende framåtsyftande. Över huvud taget är det väsentligt att ytterligare medel tillförsäkras forskningen där vi har en del att hämta in i internationell jämförelse. Folkpartiet tycker det är viktigt att hela kedjan från jord till bord ryms under Formas ansvarsområde.
Det finns i vårt jordbruk en enorm potential att ta vara på. Det gäller inte minst inom energiområdet där en långsiktig skattereduktion för förnybar energi är avgörande. För framtiden skulle exempelvis dieselskatten inte vara ett problem. Jag välkomnar också utskottets förslag att regeringen prövar möjligheterna att godkänna odling av hampa för energi-, fiber- och proteinändamål.
I en rapport från Pentagon kan vi i en av dagens tidningar läsa att miljöfrågorna samt stormakternas kamp om krympande vatten-, energi- och livsmedelstillgångar blir framtidens stora frågor. Jag är alldeles övertygad om att alla som sitter här i kammaren insett detta faktum sedan lång tid tillbaka.
I de agrara näringarna finns både framtidens utmaningar och framtidens lösningar på dessa problem.
Ett miljömässigt hållbart jordbruk där hänsyn tas till mark, luft och vatten är livsnödvändigt. De miljömässiga satsningar som görs vid konventionell odling bör därför uppmärksammas eftersom de tillsammans med ekoodlingen går mot ett hållbart samhälle. 44 % av åkerarealen i de tre sydligaste länen brukas nu exempelvis av medlemmar i Greppa Näringen. Kväveutlakningen har minskat mer än väntat tack vare en tredubblad areal fånggrödor och ammoniakmålet är snart uppnått. Sveriges bondekår ligger i framkanten på många områden.
Det återstår, herr talman, ändå en hel del både nationellt och internationellt varför alla former av samarbete är väsentligt. Vi delar ju luften och vattnet med varandra.
Folkpartiet har i jordbruksmotionen lyft fram internationell samverkan. Vi har på olika sätt tryckt på att de strandade WTO-förhandlingarna snarast måste återupptas.
Avslutningsvis, herr talman, vill jag framhålla vikten av att beslutsfattare håller sina ord och löften och skapar långsiktiga regler. Det är oerhört betydelsefullt att också beslutsfattare talar väl om våra agrara näringar och ser möjligheterna. Då kan man ingjuta framtidstro inte minst hos våra unga brukare.
Jag står bakom Folkpartiets samtliga reservationer, men yrkar bifall endast till reservation 7.