Herr talman! Ledamöter! Under 60-, 70- och 80-
talet talade Socialdemokraterna om den stora, starka
staten, de stora, starka kommunerna och landstings-
kommunerna, de starka, stora fackliga organisationer-
na och de stora, starka företagen. Detta utgjorde Sve-
rige, enligt socialdemokratisk retorik. Retoriken
stämde överens med hur politiken formades.
De enskilda, såväl de som arbetade som anställda
som de vilka arbetade med egna företag, var nummer
som skulle inplaceras i systemet. De enskilda som
drev egna företag misstrodde man, eftersom uppfatt-
ningen var att de försökte undandra sig det gemen-
samma ansvaret att betala skatt på sina inkomster i
tillräcklig utsträckning.
I dag är retoriken en annan. Nu är det småföreta-
gen som skall skapa sysselsättning och arbete och
således därigenom rädda välfärden. Socialdemokra-
terna talar också om hur fint Sverige är för dessa
småföretagare. Retoriskt är således bilden den motsat-
ta för småföretagen i dag i förhållande till vad den var
tidigare. Men hur är det rent faktiskt, och hur har det
sett ut under de årtionden som gått?
Låt oss först se på 60-talet. En enskild småföreta-
gare fick inte utbetala lön till maken eller makan. Där
man och hustru arbetade i ett enskilt företag blev det
endast en taxerad inkomst, med påföljd att den pro-
gressiva skatten drabbade bägge inkomsttagarna oer-
hört mycket hårdare än om de fått deklarera var sin
inkomst. ATP hade nyligen införts, något som angavs
vara en välsignelse för alla som arbetade. Så blev
emellertid inte förhållandet för den ena av makarna i
ett företag där bägge arbetade, varav den ene som
anställd och den andre som innehavare.
Jag har själv upplevt det här då jag startade advo-
katfirma och min fru, som var färdig notarie men ej
hade kvalifikationer för advokat, under ett par år
arbetade i min enskilda firma. Resultatet för oss blev
väsentligt högre skatter än om min fru fått deklarera
den inkomst hon arbetat in. Härtill kom vidare att hon
inte fick ATP-poäng för de åren.
På 70-talet drabbades enskilda firmor och han-
delsbolag av skatt på 102 % under några år. En små-
företagare med över 100 % i skatt har inte så stora
utsikter att konsolidera och skapa kapital i företaget.
Vid den tiden var min hustru och jag kompanjoner.
Advokater fick på den tiden inte driva företag i aktie-
bolagsform. Vi drev således ett handelsbolag, med
effekten att vi fick över 100 % i skatt.
Dessa förhållanden med mer skatt än inkomst på-
talades för Finansdepartementet. Beskedet blev då att
man hade så många angelägna frågor att handlägga
för näringslivet i stort att denna fråga fick vänta; det
var ju ändå inte så många som drabbades. Astrid
Lindgren tillhörde emellertid dem som drabbades.
Hon påtalade då hur effekten blev för henne med över
100 % i skatt. Till en början tillbakavisade Sträng
hennes framstötar och gav besked att han inte var
beredd att ändra på reglerna. Först när Astrid Lind-
gren skrev Pomperipossasagan, med den publicitet
den fick, blev det en ändring på lagreglerna.
Astrid Lindgren, som således gjorde sig till tolk
för de små, kunde med hjälp av massmedierna få en
rättelse, men endast genom detta tryck fanns det något
intresse för den enskilde företagaren.
Hur ser då besluten ut i dag, när retoriken hyllar
de små företagen? I den reservation som moderaterna
lagt i lagutskottet yrkar vi att man måste söka lindra
den ekonomiska belastning som vissa företag får till
följd av den lagstiftning som skett.
Lagutskottets majoritet säger avslutningsvis i det
aktuella betänkandet att "med beaktande av att de
negativa effekterna av en förlängd övergångstid för
det stora flertalet av de bolag som redan anpassat sig
till nya reglerna måste ses som mycket begränsade
finner utskottet inte skäl att förorda några särskilda
initiativ från riksdagens sida i linje med vad som
föreslås i motionen".
Utskottet säger också att "de negativa effekterna
av förslaget kommer att uppvägas av de fördelar som
förslaget medför för näringslivet i stort".
I den situation jag angivit, dvs. där ägaren ej har
några egna tillgångar eller andra inkomster än från
företaget, är han för att kunna betala ränta på upptaget
lån för de 50 000 kr han satt in i bolaget hänvisad till
att ta ut medlen ur bolaget såsom lön. För denne bo-
lagsägare kostar upplåningen av 50 000 kr minst 10 %
i ränta eller 5 000 kr i räntekostnad som han privat
skall betala.
Här gäller samma synsätt som på 70-talet, även
om det inte rör sig om så stora pengar som då. Några
småföretagare, kanske några tusen, som iakttagit och
följt den lag som införts skall drabbas av en kostnad
på i varje fall 15 000 kr därför att det är fördelar för
näringslivet i stort. Denna kostnad kan, om man följer
den moderata reservationen, reduceras med två tred-
jedelar. Den för företagaren helt onödiga kostnaden
reduceras härigenom med 10 000 kr från ca 15 000
till 5 000 kr.
Socialdemokraterna talar i dag om det fina nä-
ringslivsklimatet och satsningen på småföretag. Man
åberopar ofta hur mycket resurser och pengar man
anslagit för att starta företag och skapa positiva förut-
sättningar för företagen. Från de företagare - och här
är det de riktigt små företagen och förmodligen ofta
nystartade företag - som lånat upp pengar för att sätta
in i sitt aktiebolag för att följa den nya lagen och höja
kapitalet från 50 000 till 100 000 kr kan man knappast
förvänta någon större tilltro till att de blir riktigt be-
handlade.
Ta som exempel en småföretagare som startade
för några år sedan och kämpar med det som alla små-
företagare kämpar med, särskilt under de första åren.
Han kan nu se hur majoriteten i lagutskottet underlå-
ter att beakta hans situation under hänvisning till
fördelar för näringslivet i stort. Retoriken om den
stora uppskattningen av den lille företagaren från
socialdemokraternas sida stämmer inte med den in-
ställning man rent faktiskt tycks ha.
Det kan således konstateras att ägaren till det lilla
50 000-kronorsbolaget, som ej är konsoliderat och där
ägaren ej har några egna tillgångar eller andra in-
komster än från bolaget, är hänvisad till att ta ut
pengar ur bolaget såsom lön för att kunna betala ränta
på de 50 000 kr som han lånat upp personligen och
satt in i bolaget. Upplåningen av 50 000 kr kostar
minst 10 % ränta eller 5 000 kr som han privat skall
betala. För att få ut detta belopp från bolaget måste
han således betala skatt och arbetsgivaravgift, vilket
medför att bolaget får en kostnad på ca 15 000 kr.
Går man på det förslag som anges i reservationen
av moderaterna skulle, som jag sagt, effekten av att
företagaren följt lagarna fortfarande vara negativ för
honom i förhållande till dem som inte lånat upp och
höjt aktiekapitalet. Med det förslag till lösning som
den moderata reservationen anger skulle den negativa
effekten emellertid bli 5 000 kr i stället för 15 000 kr.
Detta sker genom att de insatta 50 000 kronorna un-
der en övergångsperiod behandlas som ett lån till
bolaget i skattehänseende, varvid den ränta som utgår
blir kvittningsbar för företagaren.
Under 60- och 70-talen var retoriken inriktad på
att småföretagen var något som saknade betydelse.
Jag har redovisat några exempel som visar att retori-
ken överensstämde med verkligheten. Nu är således
retoriken en annan, men verkligheten tycks tyvärr
vara densamma.
Man hänvisar till hur effekterna blir för näringsli-
vet i stort och anstränger sig inte ens att göra ett för-
sök att minska negativa effekter av beslut som föror-
sakar de absolut minsta och mest utsatta helt onödiga
kostnader på minst 15 000 kr. Kanske finns det bland
dessa småföretag fröet till företag som kommer att bli
framgångsrika. Andra kanske stupar. Inget av dessa
kan rimligen finna att regeringen tillsammans med
Centern för en näringspolitik som är förutsebar och
som tar vara på möjligheterna för företagen att plane-
ra. Det måste ju tyvärr konstateras att om man följer
en ny lag vet man inte hur många dagar den gäller.
Och i nu aktuellt ärende kan konstateras att om man
inte har följt lagen så får man en fördel därav.
Slutligen vill jag bara säga att exemplen visar hur
fel det är att riskkapital skall beskattas såsom sker i
dag. Om man lånar in pengar i företaget får man en
enkel beskattning. Vi har sagt i reservationen att när
ökningen av aktiekapitalet inte skall vara lagfäst un-
der det närmaste året bör de som har handlat därefter
behandlas skattemässigt som långivare till företaget
för dessa 50 000 kr.
Under hänvisning till det anförda får jag yrka bi-
fall till den moderata reservationen.