Herr talman! Jag poängterade ju när det gällde att
analysera regeringens situation här betydelsen av
stabila spelregler för ett gott företagsklimat. Rune
Berglund, som själv har varit företagare, borde rimli-
gen hålla med mig. Jag tror att han gör det också.
Men då kanske han kan säga det här i talarstolen, och
också svara på detta: Tycker verkligen Rune Berglund
att det lagstiftningsärende som vi nu håller på med är
ett gott exempel på hur man skall hantera stabila spel-
regler?
Man kan visserligen, som har skett här i litet olika
sammanhang, skylla ifrån sig från regeringens sida på
företagarorganisationen. Men räcker det? Har man
inget eget ansvar egentligen för att det finns stabila
regler? Jag skulle gärna vilja få synpunkter på detta.
På en punkt är vi däremot helt överens. Det gäller
analysen av behovet av att förlänga den här tiden och
effekterna av det. Man måste väga för- och nackdelar
mot varandra. Jag är helt ense med Företagarnas
Riksorganisation som finner att det vid denna avväg-
ning finns stora affärsmässiga fördelar med att i god
tid anpassa sig till åtminstone den minimilagstiftning
som finns. Om så inte hade varit fallet så skulle, om vi
utgår från att företagare är tänkande människor - jag
kommer själva från en företagarsläkt så jag tror att jag
kan säga att det är så - inte en enda av de här 220 000
företagarna öka sitt aktiekapital under år ett av över-
gångsperioden. De skulle inte heller göra det under år
två. Möjligen skulle de göra det under år tre i oktober
om det skulle vara på det sättet.
Jag tror alltså att det finns stora fördelar med det-
ta. Men jag vill gärna höra Rune Berglunds syn på
detta med stabiliteten i regelsystemen.