Herr talman! Det är riktigt att man har vetat om
detta väldigt länge, om man med det menar tre år eller
kanske något längre. Men det intressanta är inte att
man har vetat om att det krävs en ökning av aktiekapi-
talet. Det intressanta är när sista dagen är för att detta
skall ske.
Även om det är affärsmässiga fördelar att göra det
så fort som möjligt, kan det vara på det sättet att man
inte haft möjlighet på grund av de dåliga tider som har
varit och att man därför har tvingats in i detta nu på
slutet.
Det må vara hur som helst med detta. Jag utgår
från att denna debatt åtminstone har haft den betydel-
sen att regeringen i fortsättningen tänker mer på stabi-
la spelregler än vad som nu är fallet. Då bör man
komma ihåg att man kanske tycker att en övergångstid
på tre år plus ett år är fyra år och att det är en lång tid.
Men det är det inte. Företagarnas organisation tyckte
att det skulle vara ett år till. När man gjorde motsva-
rande i Danmark tyckte man att det skulle vara sju år.
Av detta får man dra slutsatsen att regeringen inte
kan sitta med armarna i kors och nu tro att allt är klart
och sedan hoppas att företagarnas organisation möjli-
gen är de enda som följer upp frågan och sedan in-
kommer med någon skrivelse i slutet av nästa år. Nu
gäller det faktiskt för regeringen att själv följa upp
detta och se att det verkligen fungerar, så att den inte
blir tagen på sängen nästa gång. Det vore trist, särskilt
för företagarna.