Herr talman! Vi har inga särskilda yrkanden under
denna punkt, men jag kan inte låta bli att gå upp i
talarstolen för att säga några ord i en fråga som börjar
kännas ganska het.
Jag sitter med i Aktiebolagskommittén och var
med om att initiera att aktiekapitalet skulle höjas.
Personligen anser jag att det skall ligga på 250 000 kr.
Att man inte gick längre än till 100 000 kr tycker jag
på sitt sätt var en oacceptabel kompromiss. Sedan gav
kommittén lagstiftaren möjlighet att ha en lång över-
gångstid. Jag menar fortfarande att den övergångstid
som regeringen sedan utmätte var fullständigt till-
räcklig. Egentligen finns det inte några som helst skäl
för den utvidgning som man nu har gått med på av för
mig litet outgrundliga skäl. Jag tror realt sett inte att
de bekymmer som man nu är så orolig över finns.
Tvärtom borde man ha gått på de argument som
Bengt Harding Olson väl har formulerat i sitt särskil-
da yttrande, nämligen värdet av fasta och stabila spel-
regler. Det finns inget annat som näringslivet är i
sådant behov av, särskilt från lagstiftaren.
Ett skäl till att man skall höja aktiekapitalet är för
att stävja oegentligheter och ekonomisk brottslighet.
Man kan nämligen inte driva seriös verksamhet utan
ett eget kapital. Det gör väldigt många i Sverige i dag,
och det är utomordentligt svajigt och egendomligt på
många sätt. Då skall de inte verka som aktiebolag.
Om det är många om inte har kunnat höja aktiekapita-
let med detta ynka belopp på 50 000 kr skall de inte
driva bolag i aktiebolagsform, utan då är det enskild
firma som gäller.
Det måste bli en större stramhet från lagstiftaren
för att stävja alla möjliga oegentligheter som finns ute
i näringslivet. Det ömkande som nu sker tror jag alltså
inte har någon grund, utan det är viktigt att få fram
budskapet till regeringen att de stabila spelreglerna är
mycket väsentligare än något annat i detta ärende.
Tack, herr talman.