Fru talman! Jag ska för en stund blicka tillbaka
innan jag går in på de motioner som det här betän-
kandet handlar om.
Vår uppfattning om skogens betydelse har kraftigt
förändrats genom tiderna. På 1600-talet var synen på
skogen en helt annan än vad den är i dag. Då var för
det mesta krig i stora delar av Europa. Då var skogen
ett hinder för kungarnas krigshärar. I skogarna gömde
sig den tidens gerillasoldater som gjorde livet surt för
dem som skulle passera de skogsklädda områdena.
Där gömde sig också många som av en eller annan
anledning hamnat i onåd.
Men skogen producerade också bränsle, ja, det var
nästan det enda som fanns och därför höggs väldiga
områden ned, framför allt på den europeiska konti-
nenten. Detta applåderas naturligtvis av krigsherrarna
för då kunde de flytta sina arméer både enklare och
säkrare.
Ytterligare en anledning till den skogsskövling
som ägde rum var behovet av virke till krigsflottan.
En mycket stor del av den svenska ekskogen försvann
av det skälet.
Därför utplånades stora delar av skogen i Europa
under denna tid. Den svenska skogen var tack och lov
så stark att den inte helt utarmades, även om den var
svårt sargad. Vändpunkten kom vid sekelskiftet när
våra företrädare genom lagstiftning började att skyd-
da vår viktiga naturresurs och ställde krav på åter-
plantering.
Den senaste skogsvårdslagen från 1994 ska utvär-
deras vart fjärde år, och vid årsskiftet presenterade
Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket den senaste
analysen. Den ska ligga till grund för den proposition
som kommer senare i år. Därför är många av de 23
motionsyrkanden som behandlas i detta betänkande
avstyrkta. Vi avvaktar den proposition som bereds på
Näringsdepartementet.
Det görs alltså en utvärdering och en översyn av
skogspolitiken varje mandatperiod, och i den tas de
frågor upp som Kristdemokraterna för fram i sin
reservation 1.
Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket redovisade
för ett par månader sedan att vi närmar oss de jäm-
ställda målen miljö och produktion. Det finns dock
problem, och det är framför allt den bristfälliga röj-
ningen och återplanteringen. Detta problem finns i
hela landet, men lite mindre i en region där
Skogsvårdsstyrelsen har bedrivit en aktiv informa-
tionskampanj.
Skogsstyrelsen föreslår inga lagskärpningar, utan
man vill ge näringen en chans till. Vi får avvakta och
se om regeringen gör samma bedömning när frågan
bereds på Näringsdepartementet.
Utvärderingen pekar också på ett annat problem,
och det är de ökande viltskadorna. Här finns motsätt-
ningar mellan skogsnäringen och viltvården när det
gäller bedömningen av hur stora viltstammar vi ska
ha i landet.
Att skogen har stor betydelse för Sverige har sagts
i denna talarstol, inte bara i dag utan även många
gånger tidigare, och det har också skrivits i proposi-
tioner och betänkanden. Av det skälet är det svårt att
förstå anledningen till reservation 4 där Moderaterna,
Centerpartiet och Kristdemokraterna vill ge regering-
en till känna att skogen har stor betydelse för Sverige.
Jag frågar mig: Vad är det som ni reserverar er emot?
Det finns inga delade meningar i denna fråga.
När det gäller plantering av ädellövskog, som tas
upp i reservation 3 från Vänsterpartiet, ökar andelen
lövskog stadigt, och enligt den bedömning som görs
av Skogsstyrelsen i SKA99 kommer den att fortsätta
att öka, och det ganska kraftigt. Dessutom har just
den treåriga kampanjen Grönare skog avslutats. Den
har nått väldigt många som har anknytning till sko-
gen, och jag är övertygad om att de som inte tidigare
har känt till ädellövsbidraget nu gör det. Det pekar
den utvärdering på som pågår med anledning av in-
formationskampanjen Grönare skog.
Vi har också tidigare beviljat medel till lövskogs-
plantering för att ersätta den nedblåsta granskogen på
några områden i Skåne. Besked har nu kommit från
EU-kommissionen att vi har möjlighet att betala ut
dessa stöd.
I reservation 3 anför Kristdemokraterna att det
behövs en utredning om gamla reservatsavsättningar.
Som Ulf Björklund sade skriver ni i reservationen att
det är nödvändigt med en sådan utredning, bl.a. för
Nyckelbiotopsutredningen har visat att det finns be-
hov av att skydda mer värdefull skogsmark än vad
som görs i dag, särskilt i södra Sverige.
När vi behandlade miljökvalitetsmålet Levande
skogar för några månader sedan reserverade sig
Kristdemokraterna mot att vi skulle öka avsättningen
av skyddad skog. Vi höjde då ambitionsnivån i Mil-
jömålskommitténs förslag från 800 000 hektar till
900 000 hektar, och ni ansåg då att det var för myck-
et. Nu har ni tydligen inte bara anslutit er till majori-
tetens uppfattning, utan ni vill öka avsättningen ytter-
ligare. Är det så jag ska tolka er reservation 3?
Några reservationer behandlar frågor om ägande
och statens skogar. Dessa frågor har varit och är fö-
remål för utredningar. Jordförvärvsutredningen läm-
nade sitt betänkande i april i fjol, och där behandlas
frågan om balansen mellan olika ägarkategorier. Vi
får avvakta den beredning som nu sker på Jordbruks-
departementet innan vi gör något ställningstagande
här i riksdagen.
När det gäller Statsskogsutredningen som tittar på
statens skogsinnehav framgår det ur direktiven att
utredaren ska se över bl.a. de frågor om bytesmark
som tar upp i en reservation. Utredningen ska vara
klar den 1 maj, och även här är det lämpligt att vi har
allt material på bordet innan riksdagen tar ställning i
dessa frågor.
Fru talman! Detta betänkande kommer i en tid då
de flesta av de frågor som tas upp i motionerna är
under beredning, så därför yrkar jag avslag på samtli-
ga reservationer och bifall till utskottets förslag.