Fru talman! Dagens ärende heter Skogsbruk m.m.
Det är möjligt att jag mer kommer att uppehålla mig
vid "m.m." än vid själva det primära skogsbruket,
därför att jag uppfattar att vi inte har några stora poli-
tiska motsättningar när det gäller förutsättningarna för
skogsägarna, stora som små, och hur det primära
skogsbruket ska bedrivas. Vi har inga motsättningar
alls när det gäller hur skogsvsårdslagen ska se ut. Vi
står alla bakom skogsvårdslagens båda mål, miljö-
målet och produktionsmålet. Det finns däremot mer
att säga om vidareförädling av skogens produkter.
Det är det som jag tar upp under begreppet m.m.
I betänkandet finns en mängd reservationer, och
vi står från moderat håll bakom dem där våra namn
står med. Jag yrkar här bifall till reservation 4. Den
reservationen har signifikativt nog rubriken Skogens
betydelse i Sverige. Det är mycket det som det hand-
lar om.
Vi hade i går i riksdagen ett förmiddagsseminari-
um arrangerat av riksdagens skogsindustrigrupp. Det
hette just En skog av möjligheter. Där framkom det
med stor tydlighet vilken oerhörd faktor för sam-
hällsutvecklingen i stort och i smått som skogen och
skogsnäringen är.
Där berördes, och här instämmer jag med föregå-
ende talare, skogsbrukets och skogsnäringens enorma
betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Skogsin-
dustrin - skogsbruket och skogsnäringen totalt - är
helt enkelt en motor i svensk ekonomi.
Klimatfrågan berördes och skogsbrukets stora
betydelse för klimatfrågan i stort. När skogen växer
har det en positiv påverkan på klimatet genom att
koldioxid binds. Därför är faktiskt våra skogar en del
av lösningen på de globala klimatproblemen. För mig
är det obegripligt att Socialdemokraterna och rege-
ringen inte utnyttjar detta. De kanske inte förstår detta
viktiga samband.
Även energipolitiken och dess bäring på skogspo-
litiken berördes. Skogsnäringen är både en mycket
stor konsument och producent av energi.
Infrastrukturen berördes och skogens betydelse
för rekreation: bär, naturupplevelser och jakt. Inte
minst det senare, jakten, har blivit en mycket stor och
viktig affär, både vad gäller värdet av viltkött och
upplevelsen som sådan. Den har faktiskt blivit värd
ganska mycket pengar.
Jag uppfattade att seminariet i går, där skogsin-
dustrins företrädare var väl representerade, gav oss
som arbetar här i riksdagen tre viktiga budskap. De
tre budskapen rörde sig för det första om att vi måste
ha en forskning i världsklass. För det andra måste vi
presentera en energipolitik som tillgodoser näringen
med energi till rimliga priser. Det innebär i sin tur att
skogsnäringen ska ha en internationell konkurrens-
kraft. För det tredje måste vi presentera en in-
frastrukturpolitik som är värd namnet. Det är natur-
ligtvis i första hand vägar det handlar om.
När det gäller det första budskapet, om forskning,
vill jag påpeka att skogsnäringen är en högteknolo-
gisk bransch. Det är en kunskapsintensiv bransch.
Hela framgången bygger på att vi ska kunna ha en
hög grad av vidareförädling av skogens produkter.
Där kan vi alldeles säkert bli mycket bättre. Därför
efterlyses, som jag sade nyss, forskning i världsklass.
Där är jag orolig för att staten inte tar sitt ansvar.
Näringen tillskjuter hela tiden mycket stora belopp
under det att statens andel av forskningsanslagen hela
tiden minskar sett i relation till näringens. Här är det
viktigt att staten bibehåller och garanterar basfinansi-
ering av denna mycket viktiga forskning.
När det gäller energin konsumerar skogsnäringen
20 %, alltså en femtedel, av hela vår energiproduk-
tion. Eftersom marginalerna för energiproduktion i
Norden i förhållande till vad som behövs är lika med
noll är det viktigt att vi inte fattar politiska beslut som
riskerar energiförsörjningen för en effektiv vidareför-
ädling. Här är det främst fråga om förädlingen till
pappersmassa och papper.
Ett öres höjning av energipriset motsvarar faktiskt
så mycket som två års löneökning inom den industrin.
Här är det naturligtvis också viktigt att vi får en har-
monisering av skatter, avgifter och styrmedel i för-
hållande till vår omvärld i stället för det lapptäcke
som just nu råder.
I det sammanhanget, när det gäller behovet av
energi, kan man också nämna den svenska diesel-
skatten, som är ett ständigt återkommande ämne och
ett ständigt återkommande besvär i konkurrenssitua-
tionen. Vi hör ofta talas om detta i jordbrukssamman-
hang, men också i skogssammanhang är detta påfal-
lande. Jag har tidigare i kammaren i ett annat sam-
manhang pekat på den stora skillnaden mellan Fin-
land och Sverige i detta fall. Ett finskt skogsskördar-
lag bestående av en skördare och en skotare betalar
per år ungefär 30 000 kr i dieselskatt. Motsvarande
svenska skördarlag betalar 160 000 kr i dieselskatt.
Detta är en orimlighet och inte hållbart.
Det tredje budskapet vi fick med oss i går var be-
hovet av en god infrastruktur, dvs. vägar. Visserligen
är skogsnäringen en stor transportör inte bara på vä-
gar utan också på järnvägar och per båt. Men i det
svenska vägsystemet är skogsnäringen den i särklass
största transportören om vi räknar per tonkilometer.
Skogsnäringens kostnader består till 20 % just av
transportkostnader. Då förstår vi hur viktigt detta är.
Vi vet och vi hör ofta talas om att vårt bristfälliga
vägnät är en flaskhals för industrins möjligheter att
kontinuerligt få fram råvara.
Vi har nyligen fått en infrastrukturproposition där
det finns många ord och mycket siffror. Men det
räcker inte med ord och siffror. Vi måste också få
pengar bakom en sådan proposition. Och vi vet att de
ligger så pass långt fram i tiden att på kort sikt kom-
mer de här problemen att bestå.
Alltså forskning i världsklass, energi för konkur-
renskraft och infrastruktur värd namnet! Det är viktigt
för skogsnäringen i stort eftersom det finns ett sådant
oerhört stort samband mellan det primära skogsbruket
och skogsindustrin.