Fru talman! I min ungdom befann jag mig mycket
och ofta i Kolmårdens ödsliga skogsområde, där
rövare en gång i tiden höll till och ställde till oro i
bygden. Det kommer mig att tänka på Hjalmar Gull-
berg, som skrev denna dikt om skogen:
Om i ödslig skog
ångest dig betog,
kunde ett flyktigt möte
vara befrielse nog.
Giva om vägen besked,
därpå skiljas i fred:
sådant var främlingars möte
enligt uråldrig sed.
Byta ett ord eller två
gjorde det lätt att gå.
Alla människors möte
borde vara så.
Det behövdes säkert i de gamla tiderna när skogen
var ett hot.
I dag är skogen inte något större hot för oss. Sko-
gen och skogsnäringen har en mycket stor betydelse
för Sverige. Över hälften av Sveriges nettoexportin-
komster kommer just från skogen och skogsnäringen.
Nära 100 000 människor är direkt sysselsatta i bran-
schen, främst i gles- och landsbygd. Detta ger dess-
utom spridningseffekter i form av arbete i en mängd
företag i andra sektorer.
Det finns ändå en hel del att önska när det gäller
förädlingsfrågorna. Vi måste bli bättre på att själva
förädla vår råvara skogen. Det skulle kunna bli en
ytterligare skjuts framåt på sysselsättningsfronten.
Det är dessutom oerhört viktigt att den stora re-
surs skogen utgör förvaltas på rätt sätt. En grundtanke
i Kristdemokraternas ideologi är just förvaltar-
skapsprincipen, som innebär ett medvetet ansvarsta-
gande för att med lika rätt och lika möjligheter som vi
har haft lämna över den viktiga resurs som skogen
utgör till kommande generationer. Vi ser
skogsvårdslagen, där miljö- och produktionsmål jäm-
ställs, som ett instrument för ett gott förvaltande med
skydd för den biologiska mångfalden samtidigt som
virkesförsörjningen kan säkras för skogsindustrins
olika grenar.
Ett förvaltarskap innebär självklart också att man
vidtar åtgärder för att på olika sätt skydda skogen och
skogsmarken från utarmning och andra miljöskador.
Hittills har t.ex. kalkningsinsatser huvudsakligen
inskränkt sig till kalkning av sjöar medan den skada-
de skogsmarken inte har uppmärksammats på samma
sätt. Trots att Skogsstyrelsen har pekat på behovet av
ett fortsatt program för skogsmarkskalkning och vita-
liseringsgödning har regeringen inte varit beredd att
satsa några pengar i budgeten för sådana utvidgade
åtgärder.
Dessutom måste en långsiktig strategi för sjöar
och vattendrag omfatta mer än bara åtgärder direkt i
vatten eftersom vattenförsurningen också är en följd
av att omgivande marker försurats. Skogsvårdsstyrel-
sen har arbetat fram en modell för en samordnad sjö-
och skogskalkning eftersom man menar att det är ett
effektivare system. Dessutom kan det kosta lite mind-
re pengar. I vårt budgetalternativ har vi sedan flera år
tillbaka satsat ytterligare 50 miljoner kronor per år
just för sådana insatser.
I det här betänkandet behandlar vi dock ett antal
motioner som inte i första hand har med budgeten att
göra. Jag ska här kommentera några av de reservatio-
ner vi från Kristdemokraternas sida bifogar betänkan-
det.
Först gäller det statens skogsinnehav, som omfat-
tar nära 6 miljoner hektar produktiv skogsmark. Upp-
giften bör vara dels att ta hand om områden med höga
naturvärden som undantas från brukande, dels att ta
ansvar för en markbytesreserv, bl.a. i omarronde-
ringsområden. Det är en viktig uppgift för staten med
det innehav man har. För övrigt är det inget självän-
damål att staten ska behöva äga skogsmark.
När det gäller omarronderingsåtgärder vill jag än
en gång uttrycka min förvåning över den nonchalans
regeringen visar gentemot de stora behov av omar-
ronderingsstöd som fortfarande finns främst i Dalar-
na. Trots flera tillkännagivanden från riksdagen om
det behovet har det lilla stöd som utgår för verksam-
heten skurits ned till ett minimum, fastän det bevisli-
gen är en ren vinst nationalekonomiskt och för stats-
kassan. Pågående arbeten nödgas nu kraftigt begrän-
sas, och nya planerade angelägna projekt riskerar att
bli stoppade.
Det är dock bra att skatteutskottet tydligen lyckats
enas om en avdragsrätt när det gäller förrättnings-
kostnaderna vid just omarronderingar. Det är ändå ett
steg i rätt riktning när det gäller att hjälpa till med
detta viktiga arbete.
För övrigt kan enskilda skogsägare och privata
bolag bruka skogen miljö- och produktionsmässigt
minst lika bra som staten. Det finns ingen anledning
för statsmakten att konkurrera genom att äga produk-
tionsskog i stor omfattning. Sälj ut den, med andra
ord! Det finns intressenter.
Vi pekar i en reservation på behovet av att klar-
lägga huruvida de statliga medlen till reservatsavsätt-
ningar verkligen används till de mest skyddsvärda
områdena. Nya kunskaper när det gäller nyckelbio-
topsinventering har visat att det fortfarande finns
behov av att skydda mer värdefull skog än de tidigare
avsatta områdena. Inte minst gäller detta i de södra
delarna av landet. En översyn av gamla reservatsav-
sättningar behöver således göras.
Vi pekar också på behovet av att statliga medel
avsätts till en katastroffond som kan nyttjas vid större
ståndsskador och insektsangrepp där snabba åtgärder
är nödvändiga för att skadorna inte ska få okontrol-
lerbar omfattning.
Fru talman! Efter den utvärdering av skogspoliti-
ken som Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket nyli-
gen presenterat är det angeläget att regeringen nu tar
till sig de förslag till åtgärder som presenterats där
och också lyssnar till de idéer som framförts i de
motioner som behandlas i det här betänkandet av
Kristdemokraterna och av de övriga partierna.
Vi kristdemokrater vill ha långsiktigt hållbara
spelregler för skogsbruket. Skogens produktions- och
miljövärde, med de utvecklingsmöjligheter som före-
ligger, måste på bästa sätt tas till vara som en resurs
för framtiden och kommande generationer. Det över-
gripande målet ska vara att all skog i Sverige ska
förvaltas på ett föredömligt sätt, ur både produktions-
och miljösynpunkt, för att trygga en långsiktigt eko-
logiskt hållbar utveckling. Det är en målsättning som
vi med förvaltarprincipen i botten står för som krist-
demokrater.
Fru talman! Jag står naturligtvis bakom alla våra
reservationer men yrkar här bifall endast till reserva-
tion 1.