Fru talman! Det handlar om att utvärdera och ut-
reda gamla reservatsavsättningar. Alf Eriksson säger
mycket riktigt att Kristdemokraterna trots allt tycker
att det är viktigt att avsätta värdefull skog, och det är
helt klart. När man utvärderar och tittar bakåt kan
man se att det finns en del avsättningar som visar sig
inte ha samma värde som nya inventeringar av nyck-
elbiotoper i dag pekar på.
Dessutom har vi väldigt mycket avsättningar i
norra delarna av landet. I mitt eget hemlän, Dalarna,
har vi den ena avsättningen efter den andra. Det visar
sig att en del av de äldre avsättningarna inte fick det
värde som man trodde att de skulle få när de gjordes.
Framför allt får avsättningar i norr en väldig övervikt.
Jag undrar: Vad vill Alf Eriksson göra för att vi också
ska klara det här i den södra delen av landet? Det är
ju där det i dag finns ett behov av avsättningar. Och
hur är det med utbytesmarksmöjligheter? Man måste
ju lösa det här i ett paket på något sätt. Det är därför
vi menar att vi bör se över hur vi också i den södra
delen av landet kan avsätta viktiga nyckelbiotoper,
som det faktiskt finns ett behov av.