Fru talman! Nils-Erik Söderqvist sade att han var rädd för att vingklippa strukturen i lärarutbildningen. För mig är det ett märkligt påstående därför att det nästan inte finns någon struktur i lärarutbildningen. Den utvärdering som kom från Högskoleverket förra året var bland den mest negativa Högskoleverket någonsin har lämnat sedan de började med utvärderingar av en akademisk utbildning. De ifrågasatte till och med examensrättigheterna på ett stort antal lärarutbildningar. Det var låg studietakt, låg akademisk nivå. Det allmänna utbildningsområdet var en av de saker som man var mest kritisk till. Man ansåg bland annat att studenterna ägnade, jämfört med till exempel studenter på Tekniska högskolan, väldigt lite effektiv tid till studier. Det är just det allmänna utbildningsområdet som studenterna själva är väldigt kritiska till.
En annan kritikpunkt var att det inte finns någon progression i utbildningen. Man plockar olika kurser här och där, och så sitter det blandat studenter som har förkunskaper i den kurs de går med andra som inte har några förkunskaper alls. Det är väldigt svårt.
Jag ska ställa två väldigt konkreta frågor eftersom vi inte hinner med en allmän diskussion. En kritik som Högskoleverket kom med gällde detta att lärare för de yngre barnen inte får lära sig någonting om läs- och skrivutveckling och att lärarstudenterna inte får någon kunskap om prov och betygssättning. Tycker Nils-Erik Söderqvist att den lilla förändring som regeringen har gjort - och det är min konkreta fråga - är tillräcklig? Man har skrivit en liten mening om att lärare för de yngre barnen behöver kunskaper om läs- och skrivinlärning. Det säger ingenting om det räcker med en fempoängskurs i läs- och skrivinlärning eller om man verkligen ska bli specialist på det som lärare för de mindre barnen. Tycker Nils-Erik Söderqvist att de små blygsamma formuleringarna är tillräckliga för att garantera att vi får lärare med rätt kunskaper för sitt stadium?