Fru talman! Får jag först påminna Ulf Nilsson om att stadieindelningen är avskaffad sedan ganska många år. Ett av problemen som skolan lider av är att man lever kvar i gamla strukturer.
Jag sade att barns läs- och skrivutveckling är mycket viktig. Där fanns det brister, och jag vet att lärarutbildningarna nu har uppmärksammat det och tagit kritiken till sig. Man arbetar för att det här ska kunna förbättras.
När det gäller ämneskunskaperna kan inte Ulf Nilsson förneka att utbildningen till förskollärare och fritidspedagog har förlängts med ett år. Lärare som ska undervisa i grundskolans tidiga år har nu tre och ett halvt års utbildning, jämfört med tidigare två och ett halvt år eller tre år i den gamla klasslärarutbildningen. Om man verkligen tittar på hur mycket tid som läggs ned på ämnesstudier ser man att den har förlängts generellt sett. Beroende på vilka val de studerande gör kan det se lite olika ut, men de allra flesta kombinationer ger mer tid till ämnesstudier än tidigare lärarutbildningar har gjort.
Det är väl över huvud taget inte möjligt att göra ett val som innebär mindre ämnesstudier än vad den förra lärarutbildningen gav. Det finns större möjligheter till specialisering och större möjligheter till fördjupning i det som vi kallar den nya lärarutbildningen.
Ulf Nilsson åberopade sin erfarenhet som lärare i gymnasieskolan. Jag kan åberopa min erfarenhet som lärarutbildare under många år.
Man kan se att vad Ulf Nilsson, och även övriga delar av den borgerliga alliansen, egentligen vill återinföra är det gamla klasslärar- och ämneslärarsystemet. Ni vill egentligen återskapa en lärarutbildning som var omodern redan för ett halvt sekel sedan, när 1960 års lärarutbildningssakkunniga, som vi kallar LUS, påbörjade sitt arbete.