Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Kommunala demokratifrågor

BIRGIT FRIGGEBO (fp), 1997-11-27 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Jag vill gå så långt att jag hävdar att

vår demokrati lider av en förtroendekris. Eftersom

kommunerna handhar så många frågor som direkt

berör människor, nära och nästan dagligdags, så är

frågorna om den kommunala demokratin viktiga, och

kanske avgörande, för hur förtroendet kan återskapas

mellan medborgarna och de offentliga institutionerna.

Självfallet har förtroendet fått sig en extra knäck

genom de oegentligheter, olämpliga uppträdanden och

uppföranden som vissa politiker har åstadkommit.

Men dessa är mycket få, och de misshälligheter och

oegentligheter som har förekommit har också beiv-

rats. I den mån som det rör sig om rent kriminella

handlingar döms de skyldiga och tvingas också att

lämna sina poster. Men de här oegentligheterna är inte

de enda orsakerna till förtroendekrisen.

Det handlar också om hur servicen fungerar, om

vilken makt invånarna känner sig ha över utveckling-

en och över sina egna liv och om hur systemet förmår

leverera vad det har ställt i utsikt. Det är många som

verkar bekymrade över läget. Det skrivs debattartiklar

och rapporter av olika slag, och frågorna debatteras

på olika ställen. Vetenskapsmännen intresserar sig för

hur vår demokrati fungerar. Inom partierna pågår

diskussioner. Vi som är förtroendevalda diskuterar

också de här frågorna i våra församlingar. Ett omfat-

tande utredningsarbete har också bedrivits under

senare år vad gäller t.ex. den kommunala demokratin.

Men väldigt litet har hittills kommit ut i form av kon-

kreta förslag och framför allt konkreta beslut. Det är

faktiskt snart dags att gå från ord till handling. Detta

gäller bl.a. en del av de frågor som behandlas i dagens

betänkande.

Jag vill peka på några mer övergripande riktlinjer

som jag anser är viktiga för den långsiktiga utveck-

lingen av bl.a. demokratin i kommunerna.

För det första tycker jag att man skall skala bort

sådana verksamheter som invånarna eller de privata

företagen både vill och kan klara själva. Vi behöver

alltså i praktiken genomföra en reell subsidiaritet.

För det andra tycker jag att man skall skala bort

sådan produktion som med fördel kan lämnas ut på

entreprenad. Självfallet skall det fattas beslut i demo-

kratisk ordning om finansiering och ordentliga riktlin-

jer för verksamheterna. Men det är inte alls nödvän-

digt, och ofta inte heller särskilt effektivt, att de för-

troendevalda församlingarna eller de offentliga insti-

tutionerna också skall organisera produktionen själva.

För det tredje tycker jag att vi skall genomföra

valfrihetsrevolutionen. Det är dags att myndigförklara

medborgarna så att de själva får göra också viktiga

val inom den offentliga verksamheten.

För det fjärde anser jag att vi måste se till att få

fler beslutsfattare som får sina uppdrag och sitt för-

troende direkt av väljarna och inte indirekt via kom-

munfullmäktige.

För det femte tycker jag att vi skall ge professio-

nen, dvs. de anställda, långt större makt att själva

organisera och styra sitt arbete inom ramen för givna

mål för verksamheten.

Oavsett vad man tycker i sak om de olika förslag

som sjukvårdsprofessionen framför om sjukvårdens

organisation i en DN-artikel häromdagen borde den

svidande kritik och brist på förtroende som där fram-

förs vara en väckarklocka för oss alla om att allt inte

står rätt till.

Herr talman! Betänkandet är ganska begränsat i

mitt nu redovisade vidare perspektiv. Min förhopp-

ning är att riksdagen i framtiden vågar ta upp detta

vidare grepp.

Några av förslagen i betänkandet, bl.a. de som

Folkpartiet har fört fram, faller inom ramen för de här

principerna. Mindre kommuner och fler kommundel-

ningar tillsammans med direktvalda stadsdelsnämnder

och kommundelsnämnder skulle t.ex. ge fler direkt-

och förtroendevalda män och kvinnor. Alla känner vi

till de hemska - så vill jag kalla dem - siffrorna för

den dramatiska nedgången av antalet förtroendevalda

i Sverige.

De här förslagen skulle ge fler möjligheter att veta

vilka som fattar besluten - beslutsfattarna kommer

närmare väljarna. Men de skulle också, i och med det

nya personvalsinslaget, ge en känsla av att den förtro-

endevalda har ett mer direkt ansvar gentemot sina

väljare.

Fru talman! Vi har sett alltfler partier i kommun-

fullmäktigeförsamlingarna. En del åker ut och in. Det

är inte lika lätt som det var tidigare att bilda funge-

rande majoriteter. Vi har också sett situationer där det

har varit svårt att upprätthålla eller behålla en, kanske

med stor möda hopsnickrad, majoritet. Detta är en ny

företeelse i vårt land.

Det finns inga möjligheter att lösa upp en sådan

politisk situation av mer komplicerat slag som på ett

visst sätt kanske påminner om en regeringskris. Vis-

serligen kan man sedan en tid tillbaka ändra nämn-

dernas sammansättning om majoritetsförhållandena i

fullmäktige skulle ändras. Men det räcker inte. Det

borde finnas samma möjligheter som här i riksdagen

till en förtroendeomröstning, till ett upplösningsinsti-

tut och till att gå ut till väljarna och begära ett nytt

förtroende. Inte minst gäller detta mot bakgrund av de

längre mandatperioder om fyra år som vi numera har.

Jag tycker att kommunerna är för viktiga och de

handhar för stora och viktiga frågor för att det inte

skall finnas ett system som gör det lättare att bilda

fungerande majoriteter ute i kommunerna så att de

kan styras på ett klarare sätt.

Herr talman! Det visar sig ju här på talarlistan att

de flesta partier, förutom Socialdemokraterna, har

någon reservation knuten till det här betänkandet. Jag

tycker att det finns en tendens i reservationerna som

talar om att man skall flytta ned besluten. De skall

komma närmare folket. Väljarnas vilja skall få ett

bättre genomslag.

Men Socialdemokraterna är emot detta. Det tycker

jag visar på en gammal, traditionell, historisk tendens

hos Socialdemokraterna att det är bättre att vi förtro-

endevalda fattar besluten och ju högre upp man kom-

mer, desto bättre beslut fattas. Man är rädd för att låta

medborgarnas åsikter få ett ordentligt genomslag i

utvecklingen av vårt samhälle. Jag beklagar djupt att

det inte, trots de många signaler om kris som vi får,

har påverkat inställningen i det socialdemokratiska

partiet.

Herr talman! Jag inskränker mig till dessa kom-

mentarer till betänkandet och yrkar bifall till reserva-

tion 5 om direktvalda stadsdels- och kommundel-

snämnder.

Debatten

Hämtad sida: 17

17 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

BIRGIT FRIGGEBO (fp): Kommunala demokratifrågor (1997-11-27) — PRESS0