Herr talman! Det är många intressanta och viktiga
frågor som tas upp i betänkandet, eller i alla de mo-
tioner som ligger till grund för det. Det är ju utomor-
dentligt viktigt att vi diskuterar oss fram till former
för det politiska livet också i kommunerna så att med-
borgarnas inflytande kan bli så bra som möjligt. Sam-
tidigt kan man inte särskilja de demokratiska proble-
mens formella sida och glömma de sociala realiteter
under vilka rättigheterna utövas.
Vi lever i en tid där, sedan över ett årtionde, de
ekonomiska och sociala klyftorna har ökat och där vi
har fått en tilltagande segregation i flera avseenden i
många kommuner. Det har ackompanjerats av en
nedskärningspolitik riktad mot den offentliga sektorn,
ibland ideologiskt betingad, ibland kanske av eko-
nomisk nödvändighet. Detta har gjort att den sociala
servicen försämrats. Men det har också skapat förhål-
landen där ett brett underskikt av människor känner
sig inte bara ekonomiskt fattigare utan också alltmer
utanförstående det politiska systemet och alltmer
maktlösa och med allt mindre möjligheter att påverka
det politiska livet.
Vilka former vi än söker oss fram till har vi ett
samhälle med stora och växande sociala klyftor. En
stor grupp människor kommer alltid att känna sig
utanförstående och ha ett underläge när det gäller
möjligheterna att påverka den politiska utvecklingen.
Det alldeles avgörande är därför egentligen att se
en förening av sakernas formellt demokratiska sida,
som är utomordentligt viktig, och de reella förhållan-
den under vilka människor lever i samhället.
Detta taget litet i allmänhet.
I detta finns en rad motioner med förslag som kan
diskuteras på ett mycket sympatiskt sätt. Jag har inte
deltagit i reservationer för de motionerna eftersom
Demokratiutvecklingskommittén eller Ungdomspoli-
tiska kommittén har behandlat dem. De har varit fö-
remål för remissbehandling. De är föremål för bered-
ning. Det gör att jag tycker att om riksdagen innan
processen, som i sig är en demokratisk process, är
färdig skulle rycka loss olika förslag skulle det egent-
ligen strida mot motionärernas tanke att öka demo-
kratin. Man bryter ju då mot en demokratisk process
som redan är inledd. Det gäller t.ex. frågan om man
skall övergå till mer av kommunal folkomröstningar.
Det är en sorts systemskifte som, om det skall äga
rum, bör föregås av en utomordentligt bred diskussion
innan man fattar beslut.
Jag har emellertid reserverat mig på två punkter.
Dels deltar jag i reservationen om direktvalda kom-
mundelsnämnder, där vi anser att sådana försök bör
göras, dels har jag en reservation med anledning av en
motion från Vänsterpartiet om utjämningsmandat vid
val till kommunfullmäktige.
Herr talman! Jag yrkar därmed bifall till reserva-
tion nr 3.
Det är ju så att kommunfullmäktige och majorite-
ter kan bestämma en valkretsindelning i kommunen
när det gäller de allmänna valen. Man kan då också
göra en valkretsindelning för att motverka att en allt-
för hög spärr byggs in i de kommunala valen, som gör
att partier som t.ex. har sina sympatisörer jämnt förde-
lade över kommunen kan ha svårare att ta sig in, me-
dan det kan gynna vissa partier som råkar ha en kon-
centration av väljare inom ett visst område osv. Det
finns alltså utrymme för manipulation. Vi menar att
ett utjämningsmandat vid val till kommunfullmäktige
skulle göra att det blev en fördelning som motsvarade
röstfördelningen i hela kommunen utan hänsyn till de
olika valkretsarna. Detta skulle vara att föredra, och
det skulle få bort draget av möjlig manipulation som
finns i systemet som det ser ut i dag. Därför bör
kommunallagen ändras redan nu, så att vi redan i
kommande val skulle kunna tillämpa ett system med
utjämningsmandat.
Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till den re-
servation som jag står bakom - reservation 3 - efter-
som andra redan har yrkat bifall till den andra reser-
vationen. I övrigt yrkar jag bifall till hemställan i
utskottets betänkande.