Fru talman! Detta med skog är något alldeles spe-
ciellt. Särskilt på våren känner man att skogen betyder
något speciellt för oss människor. Så är det vare sig
man går i en blommande bokskog i Skåne eller på en
tallhed i Norrland. Det är också speciellt med svensk
skog, eftersom den har sitt eget tempo. Den har ett
mycket långsamt kretslopp, om man har dagens hek-
tiska samhällstempo som måttstock. 500 år är inte
särskilt gammalt för en skog som får växa och utveck-
las naturligt. Det tillåter man inte i ett modernt skogs-
bruk. Där avverkar man långt tidigare. Skogen får inte
bli mer än ungefär 100 år.
I ett historiskt perspektiv kan vi i Sverige vara
stolta över att vi har en gammal skogsvårdslagstift-
ning. Tidigt krävde vi i lag att man skulle vara skyldig
att återplantera när man hade avverkat skog. Det är
det som ligger till grund för vårt ekonomiska välstånd.
Skogen har bidragit till att skapa det ekonomiska
välståndet i Sverige. Det är viktigt att komma ihåg.
Skogen är vår allra viktigaste förnybara resurs.
Den ger inte bara råvara till virke, papper, kartong
och sågade trävaror, som både Ola Sundell och Len-
nart Brunander har sagt. Den ger också textilier. Cel-
lulosafibern är unik. Vi kan ha stor användning av
den. Den lever i ett kretslopp, och vi kan återbruka
och återanvända den. Det här är viktigt att komma
ihåg.
Vi kan tacka den skogsvårdslagstiftning vi har haft
och har för att vi har det tillstånd i skogen som vi har i
dag. Tyvärr har vi inte lika stolta traditioner när det
gäller att bevara skogens naturvärden. Där har det
varit mycket okunskap, alltför strikt produktionstän-
kande och snäva ekonomiska vinstintressen som har
lett till att det under åren har gjorts många misstag. Vi
har tappat bort stora biologiska värden. Det finns t.ex.
väldigt små rester av riktigt gammal skog kvar i Sve-
rige.
Det här är saker som vi i Vänsterpartiet har upp-
märksammat genom åren i ett antal riksdagsmotioner.
Det har handlat om att skaffa fram mer pengar till att
köpa in och bevara värdefulla skogsmarker. Det har
varit åtgärder mot rotsnurr, som är en liten men ändå
stor fråga. Det kommer i framtiden att visa sig att de
berörda skogsägarna förlorar miljoner, på grund av
förlorade år och förlorad skogstillväxt. Vi har också
tagit upp dels statens ansvar för de egna skogarna,
dels ägaransvaret i Assidomän, där staten är majori-
tetsägare. Vi delar den kritik som Riksdagens reviso-
rer har framfört om hur bolagiseringen och skyddet av
värdefull skogsmark har hanterats i det sammanhang-
et. Vi hoppas att Miljövårdsberedningen tar tag i det
på ett bra sätt när den nu har fått i uppdrag att också
se över skyddet av produktiv skogsmark.
Den skogsvårdslagstiftning som infördes för några
år sedan var bra, på så sätt att det infördes ett miljö-
mål och att det fanns en ganska bred enighet om att
göra det. Det var ett miljömål som skulle vara jäm-
ställt med produktionsmålet.
Den andra stora förändringen i skogsvårdslagen
var att den enskilde skogsägaren gavs mycket större
frihet, bl.a. för hur man skulle röja, gallra, återbesko-
ga osv.
Fastän det inte har gått särskilt många år sedan
den nya lagen trädde i kraft har det kommit en hel del
oroande signaler om konsekvenserna av den nya la-
gen. Det gäller bl.a. avstyckning och skövling, som
Lennart Brunander var inne på. Det handlar också om
bristande röjningsinsatser, olämpliga återbeskog-
ningsmetoder osv. Därför har vi i Vänsterpartiet krävt
att utvärderingen av skogsvårdslagen skall tidigare-
läggas. Det kanske trots allt var så att avregleringen
gick litet för långt. Skogsägarna kanske inte var riktigt
mogna för alltihop.
Det hade gått ganska lång tid sedan vi skrev mo-
tionen när den kom upp till behandling, och den tid-
punkt då den ordinarie utvärderingen skall ske kom-
mer allt närmare. Vi har därför valt att inte reservera
oss den här gången. Utvärderingen skall ske i början
av 1998.
Däremot har vi reserverat oss tillsammans med
Centerpartiet och Miljöpartiet mot avverkningsregler-
na, som är en av de saker som tidigarelades i utvärde-
ringen. Lennart Brunander har ganska väl redovisat
motiven för det.
Vi har också en reservation tillsammans med
Folkpartiet till förmån för ett yrkande om en översyn
av allmänningslagen. Det är också viktigt, eftersom
det är en gammal och något föråldrad lagstiftning.
När det gäller miljömålet och skogsvårdslagen
tycker jag att det går åt rätt håll. Det finns en ökande
kunskap och ett växande intresse bland skogsägare
och bland dem som jobbar med skogsfrågor för sko-
gens naturvärden. Men när man ser att hoten är stora
tycker man inte att det går fort nog. Det tar för lång
tid, och vi har krävt skärpningar i skogsvårdslagen för
att få ett riktigt skydd mot unika biotoper. Det finns
inte i dag.
Jag skulle vilja ta upp ett oroande inslag i den de-
batt om skogen och skogens värden som har dykt upp
på sista tiden. Det är när miljökraven börjar ses som
ett konkurrenshinder. Det sker inte bara när det gäller
skogsvårdslagen utan också i andra sammanhang. I
dagens skogsvårdslagstiftning är det klart utsagt att
miljöhänsynen skall tas på hela skogsmarken. Men i
debatten i dag förs det av och till fram att vi skall göra
på ett annat sätt, dvs. att vi skall sätta av en del för
miljöåtgärder och bruka den andra delen på ett
mycket mera effektivt och intensivt sätt.
Jag skulle vilja ta det här tillfället i akt att verkli-
gen ta avstånd från den sortens uppfattning. Utgångs-
punkten måste vara att vi har ett skogsbruk som så
litet som möjligt stör naturens egna produktionsförut-
sättningar och produktionsmöjligheter och att vi skall
ta naturvårdshänsyn och miljöhänsyn på hela
skogsarealen. Det kommer ändå att krävas att vi gör
ordentliga avsättningar av mark för fri utveckling.
Den här frågan är så pass viktig, och jag har stött
på den så många gånger, att det skulle vara intressant
att från Socialdemokraterna få en försäkran om att de
inte är beredda att ändra på den här delen utan att det
också i fortsättningen skall gälla en strikt miljöhänsyn
på all skogsmark. Det skulle också vara intressant att
höra både från Moderaterna och från Centern hur de
ser på frågan. Jag tror inte att jag behöver vara orolig
för Miljöpartiets del.