Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Skogsbruk

MAGGI MIKAELSSON (v), 1997-05-21 (riksmöte 1996/97).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Detta med skog är något alldeles spe-

ciellt. Särskilt på våren känner man att skogen betyder

något speciellt för oss människor. Så är det vare sig

man går i en blommande bokskog i Skåne eller på en

tallhed i Norrland. Det är också speciellt med svensk

skog, eftersom den har sitt eget tempo. Den har ett

mycket långsamt kretslopp, om man har dagens hek-

tiska samhällstempo som måttstock. 500 år är inte

särskilt gammalt för en skog som får växa och utveck-

las naturligt. Det tillåter man inte i ett modernt skogs-

bruk. Där avverkar man långt tidigare. Skogen får inte

bli mer än ungefär 100 år.

I ett historiskt perspektiv kan vi i Sverige vara

stolta över att vi har en gammal skogsvårdslagstift-

ning. Tidigt krävde vi i lag att man skulle vara skyldig

att återplantera när man hade avverkat skog. Det är

det som ligger till grund för vårt ekonomiska välstånd.

Skogen har bidragit till att skapa det ekonomiska

välståndet i Sverige. Det är viktigt att komma ihåg.

Skogen är vår allra viktigaste förnybara resurs.

Den ger inte bara råvara till virke, papper, kartong

och sågade trävaror, som både Ola Sundell och Len-

nart Brunander har sagt. Den ger också textilier. Cel-

lulosafibern är unik. Vi kan ha stor användning av

den. Den lever i ett kretslopp, och vi kan återbruka

och återanvända den. Det här är viktigt att komma

ihåg.

Vi kan tacka den skogsvårdslagstiftning vi har haft

och har för att vi har det tillstånd i skogen som vi har i

dag. Tyvärr har vi inte lika stolta traditioner när det

gäller att bevara skogens naturvärden. Där har det

varit mycket okunskap, alltför strikt produktionstän-

kande och snäva ekonomiska vinstintressen som har

lett till att det under åren har gjorts många misstag. Vi

har tappat bort stora biologiska värden. Det finns t.ex.

väldigt små rester av riktigt gammal skog kvar i Sve-

rige.

Det här är saker som vi i Vänsterpartiet har upp-

märksammat genom åren i ett antal riksdagsmotioner.

Det har handlat om att skaffa fram mer pengar till att

köpa in och bevara värdefulla skogsmarker. Det har

varit åtgärder mot rotsnurr, som är en liten men ändå

stor fråga. Det kommer i framtiden att visa sig att de

berörda skogsägarna förlorar miljoner, på grund av

förlorade år och förlorad skogstillväxt. Vi har också

tagit upp dels statens ansvar för de egna skogarna,

dels ägaransvaret i Assidomän, där staten är majori-

tetsägare. Vi delar den kritik som Riksdagens reviso-

rer har framfört om hur bolagiseringen och skyddet av

värdefull skogsmark har hanterats i det sammanhang-

et. Vi hoppas att Miljövårdsberedningen tar tag i det

på ett bra sätt när den nu har fått i uppdrag att också

se över skyddet av produktiv skogsmark.

Den skogsvårdslagstiftning som infördes för några

år sedan var bra, på så sätt att det infördes ett miljö-

mål och att det fanns en ganska bred enighet om att

göra det. Det var ett miljömål som skulle vara jäm-

ställt med produktionsmålet.

Den andra stora förändringen i skogsvårdslagen

var att den enskilde skogsägaren gavs mycket större

frihet, bl.a. för hur man skulle röja, gallra, återbesko-

ga osv.

Fastän det inte har gått särskilt många år sedan

den nya lagen trädde i kraft har det kommit en hel del

oroande signaler om konsekvenserna av den nya la-

gen. Det gäller bl.a. avstyckning och skövling, som

Lennart Brunander var inne på. Det handlar också om

bristande röjningsinsatser, olämpliga återbeskog-

ningsmetoder osv. Därför har vi i Vänsterpartiet krävt

att utvärderingen av skogsvårdslagen skall tidigare-

läggas. Det kanske trots allt var så att avregleringen

gick litet för långt. Skogsägarna kanske inte var riktigt

mogna för alltihop.

Det hade gått ganska lång tid sedan vi skrev mo-

tionen när den kom upp till behandling, och den tid-

punkt då den ordinarie utvärderingen skall ske kom-

mer allt närmare. Vi har därför valt att inte reservera

oss den här gången. Utvärderingen skall ske i början

av 1998.

Däremot har vi reserverat oss tillsammans med

Centerpartiet och Miljöpartiet mot avverkningsregler-

na, som är en av de saker som tidigarelades i utvärde-

ringen. Lennart Brunander har ganska väl redovisat

motiven för det.

Vi har också en reservation tillsammans med

Folkpartiet till förmån för ett yrkande om en översyn

av allmänningslagen. Det är också viktigt, eftersom

det är en gammal och något föråldrad lagstiftning.

När det gäller miljömålet och skogsvårdslagen

tycker jag att det går åt rätt håll. Det finns en ökande

kunskap och ett växande intresse bland skogsägare

och bland dem som jobbar med skogsfrågor för sko-

gens naturvärden. Men när man ser att hoten är stora

tycker man inte att det går fort nog. Det tar för lång

tid, och vi har krävt skärpningar i skogsvårdslagen för

att få ett riktigt skydd mot unika biotoper. Det finns

inte i dag.

Jag skulle vilja ta upp ett oroande inslag i den de-

batt om skogen och skogens värden som har dykt upp

på sista tiden. Det är när miljökraven börjar ses som

ett konkurrenshinder. Det sker inte bara när det gäller

skogsvårdslagen utan också i andra sammanhang. I

dagens skogsvårdslagstiftning är det klart utsagt att

miljöhänsynen skall tas på hela skogsmarken. Men i

debatten i dag förs det av och till fram att vi skall göra

på ett annat sätt, dvs. att vi skall sätta av en del för

miljöåtgärder och bruka den andra delen på ett

mycket mera effektivt och intensivt sätt.

Jag skulle vilja ta det här tillfället i akt att verkli-

gen ta avstånd från den sortens uppfattning. Utgångs-

punkten måste vara att vi har ett skogsbruk som så

litet som möjligt stör naturens egna produktionsförut-

sättningar och produktionsmöjligheter och att vi skall

ta naturvårdshänsyn och miljöhänsyn på hela

skogsarealen. Det kommer ändå att krävas att vi gör

ordentliga avsättningar av mark för fri utveckling.

Den här frågan är så pass viktig, och jag har stött

på den så många gånger, att det skulle vara intressant

att från Socialdemokraterna få en försäkran om att de

inte är beredda att ändra på den här delen utan att det

också i fortsättningen skall gälla en strikt miljöhänsyn

på all skogsmark. Det skulle också vara intressant att

höra både från Moderaterna och från Centern hur de

ser på frågan. Jag tror inte att jag behöver vara orolig

för Miljöpartiets del.

Debatten

Hämtad sida: 16

16 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

MAGGI MIKAELSSON (v): Skogsbruk (1997-05-21) — PRESS0