Skogsbruk

Herr talman! Det är kanske synd att kammaren

skall diskutera en så stor och intressant fråga som

skogspolitiken i en så sen timma. Fler borde få möj-

lighet att delta och lyssna.

Att det betänkande vi diskuterar innehåller skogsfrå-

gor kan ingen tvivla på. Att det finns ett stort intresse

för dessa frågor i Sveriges riksdag avspeglar de 53

motionsyrkanden som finns till grund för betänkandet.

Vi kan också konstatera att det finns tolv reservatio-

ner och fyra särskilda yrkanden. Att man inom parti-

erna inte till punkt och pricka följer sina reservationer

visar väl att det finns en mycket stor samsyn i utskot-

tet över partigränserna när det gäller skogen och sko-

gens skötsel.

Den skogspolitik som riksdagen fattade beslut om

1993 och som trädde i kraft den 1 januari 1994 inne-

bär rätt stora förändringar i skogsvårdslagen. Bl.a.

fick portalparagrafen både ett produktionsmål och ett

miljömål, och dessa mål skall vara jämställda och

väga lika tungt. Stora delar av kvällens inlägg har ju

handlat om just de här frågorna, miljövårdshänsynen

och den förändring som i övrigt finns i skogsvårdsla-

gen. De förändringarna kan väl ses som att en större

frihet gavs åt den enskilde markägaren, som själv fick

ansvaret för skötseln av sin skog. Detta gäller exem-

pelvis återbeskogning, röjning, skogsbilvägar, ändring

i ransoneringsparagrafen, vilket jag återkommer till,

samt en oerhört kraftig förändring i fråga om enskil-

das ansvar för miljöhänsyn och hänsynen till den

biologiska mångfalden.

Den här samsynen kom till uttryck i bl.a. Maggi

Mikaelssons inlägg, Brunanders inlägg och inlägget

av Ola Sundell. Dessa inlägg visade på att man har

tagit det nya ansvaret på väldigt stort allvar inom det

svenska skogsbruket, både det privata skogsbruket

och storskogsbruket.

Maggi Mikaelsson ställde en direkt fråga, och jag

vill då svara att den vakne måste erkänna att vi har

gått ett stort steg, att miljön har fått en skjuts framåt.

Alla avsättningsmodeller tillhopa gör att vi har ett

betydligt bättre skydd för den biologiska mångfalden.

Vi har ett skydd genom naturvårdsavtal för skogs-

mark, genom naturreservat och parker. Även impedi-

menten har fått ett nytt intresse. De skogliga impedi-

menten, både de tekniska impedimenten och våtim-

pedimenten, är precis som skogen i övrigt barnkam-

mare för en biologisk mångfald. Där finns många

arter. Jag återkommer till detta, eftersom det finns en

reservation i frågan.

Precis som Maggi Mikaelsson säger gick ombild-

ningen av Domänverket till Assi Domän väl hastigt,

och frågan om Assi Domäns naturreservat fick därför

kanske inte den hantering som den borde ha fått.

Riksdagens revisorer har ju överlämnat till Miljö-

vårdsberedningen att ytterligare se över detta, för

många av de här reservaten hade faktiskt ett oerhört

stort bevarandevärde. Miljövårdsberedningen åter-

kommer i sommar med sitt betänkande i frågan.

Den nya skogspolitiken skall enligt riksdagsbeslu-

tet följas upp av Skogsstyrelsen, och i frågor som rör

miljön skall även Naturvårdsverket vara inblandat.

Där har man börjat komma med sina delrapporter. En

samlad redovisning skall göras i början av 1998 till

regeringen, och enligt uppgift kommer regeringen att

redovisa resultatet för riksdagen. I det läget kommer

vi naturligtvis att få ännu en chans att fördjupa oss

ordentligt i de här frågorna. Vi kommer att få en

chans att titta på om skogsvårdslagen har tjänat sitt

syfte till fullo eller om det finns anledning att ändra

på delar av skogsvårdslagen.

Herr talman! Då motionsyrkandena i stort rör frå-

gor om skogsbruk och miljöhänsyn som fortfarande är

under bearbetning yrkar utskottsmajoriteten avslag på

samtliga motionsyrkanden och bifall till utskottets

hemställan.

Utifrån de delrapporter som Skogsstyrelsen och

Naturvårdsverket har gjort kan vi, precis som jag

tidigare var inne på, konstatera att miljöhänsynen har

ökat markant i både det privata skogsbruket och stor-

skogsbruket.

Däremot finns det naturligtvis andra orostecken,

och dem skall vi väl inte hålla inne med. T.ex. har

återbeskogningen och röjningsarealerna förändrats

ordentligt. Det finns tecken på att återbeskogningen

inte sker till fullo, men detta kan naturligtvis vara

fråga om ett informationsproblem. Vi får ju 15 000

nya skogsägare varje år, och informationen måste hela

tiden hållas levande. Vad gäller röjningsarealerna kan

man naturligtvis se med oro på att de har minskat

ordentligt.

I det sammanhanget måste jag ta upp Ola Sundells

oro och hans resonemang, som kanske var ett inlägg i

energipolitiken. Jag tror för min del, Ola Sundell, att

den nya energipolitiken och omställningen av det

svenska samhället till ett ekologiskt hållbart samhälle,

där bioenergin kommer att få ett större värde, kommer

att öka incitamenten för en tidigare gallring och för en

bättre båtnad i ungskogarna. Då kan naturligtvis ned-

gången i röjning ersättas av att man kommer in i be-

stånden tidigare.

Vi får lov att avvakta den här frågan, eftersom det

ännu har gått en väldigt kort tid och vi behöver mer

tid för att kunna bilda oss en klar ståndpunkt i frågan

och för att eventuellt diskutera en ändring av lagstift-

ningen.

Herr talman! Trots att vi får orsak att återkomma

till en debatt i samband med utvärderingen av de här

frågorna vill jag något kommentera reservationerna.

Först till Miljöpartiets reservationer, som alla rör

miljöhänsyn vid skogsskötsel. När man hör Miljöpar-

tiets språkrör i dessa frågor får man en stark känsla av

att de stora framsteg som skett under de här åren över

huvud taget inte har uppmärksammats inom Miljö-

partiet. Att skogsbruksmetoder har lagts om och att

helt andra hänsyn nu tas avspeglar sig inte alls i Mil-

jöpartiets motioner. Jag tycker att det är synd. Grup-

per av träd och enskilda träd lämnas. Vi har vid olika

besök hos enskilda skogsägare själva kunnat konstate-

ra att vi har fått ett helt annat skogsbruk. Miljöhänsyn

skall tas över hela skogsmarken, vilket också påpekas

i skogsvårdslagen, men detta verkar ha gått Miljöpar-

tiet helt förbi.

I den moderata reservationen nr 2 tar man upp

frågan om nya avgifter i skogsbruket, men jag tycker

att man där skjuter litet över målet, eftersom frågan

inte är aktuell. Jag förstår att det kanske finns ett

behov av att få en balans i debatten mellan produk-

tionsmål och miljömål.

Vad gäller skogens betydelse skiljer sig inte ut-

skottsmajoritetens synsätt från reservanternas. Det

finns därför heller inte något behov av att diskutera

frågan eller att göra något särskilt uttalande. Skogen

är av stor betydelse, och den kommer att vara det i

framtiden, precis som skogen alltid har varit av stor

betydelse för Sveriges utveckling.

Reservation nr 10 är litet svår att förstå. För första

gången sedan jag kom till Sveriges riksdag har nu de

skogliga impedimenten fått en betydelse och kommit

upp högre på den politiska dagordningen. Skogssty-

relsen har gett SLU i uppdrag att bedöma impedimen-

tens betydelse för den biologiska mångfalden. De

utvärderingar som Skogsstyrelsen redan har gjort

visar att de tekniska impedimenten har en stor bety-

delse och att de så att säga måste läggas till de områ-

den som vi anser har betydelse för den biologiska

mångfalden. Då måste vi också börja räkna in dem i

siffror och inte försöka mörka och komma med helt

andra siffror. Jag har inte någon annan uppfattning,

och jag hoppas att frågan rör sig i rätt riktning. Där-

med kräver vi vid det här tillfället heller inte i den

frågan något särskilt riksdagsuttalande.

I motion nr 5 belyser reservanterna sin oro över

den oklarhet som råder när det gäller naturvårdsavta-

len. Frågan är om de skall vara bindande i samband

med ägarbyten. Det finns faktiskt fog för oro eftersom

frågan aldrig har fått någon rättslig prövning vid

ägarbyten. I dag vet vi inte om avtalen håller juridiskt.

Därför kommer miljöbalksutredningen att ta upp

frågan under det fortsatta arbetet med en följdlag-

stiftning i sitt betänkande. I och med att frågan har fått

en sådan uppmärksamhet avstyrkes reservationen.

Avverkningsreglerna i skogsvårdslagstiftningen

har under senare år fått stor uppmärksamhet i vissa

lokala och regionala områden. De har lett till oseriösa

och spekulativa fastighetsköp som rättmätigt påpekas

i reservation 7, som några partier står bakom.

Den förändring av skogsvårdslagens ransone-

ringsparagraf, som innebär att kalavverkning i princip

kan ske över hela fastigheten om den är mindre än

100 ha, har lett till en stor öppning i jordförvärvslag-

stiftningen. Detta är inte bra. I de fall där vi kan kon-

statera att detta har skett, har det gått precis som Len-

nart Brunander var inne på. Markpriserna har trissats

upp och man har också fått in helt oseriösa männi-

skor. Detta har egentligen inte lett till landsbygdens

utveckling utan faktiskt till landsbygdens avveckling.

Regeringen begärde att få in uppgifter, inte från

Skogsstyrelsen utan från Jordbruksverket. Det skedde

under 1995. Då hade det gått väldigt kort tid sedan

man gjorde en förändring. Uppgifterna gick ut på

remiss. Remissinstanserna tyckte att det var ett så lågt

antal fastigheter som hade blivit föremål för oseriösa

köp att man inte förespråkade någon ändring i jord-

förvärvslagen eller i skogsvårdslagen.

Av ca 800 fastigheter - för vilka ungefär 275

stycken förvärvslagstiftningen användes - utgjorde

endast 10-12 stycken av oseriösa köp. Men i den

kommande utvärderingen fortsätter man att följa frå-

gan ordentligt. Jag och även utskottet räknar med att

regeringen noga följer frågan och kommer med en

slutredovisning i samband med den totala översynen.

Då är det nödvändigt att man vidtar åtgärder om den

här frågan får en fortsättning.

Av den anledningen tycker vi att det nu inte finns

anledning att gå in och göra ett uttalande om en för-

ändring eftersom utvärderingen och redovisningen

ligger så nära i tiden.

Herr talman! Sammanfattningsvis måste jag kon-

statera att det har gått relativt kort tid sedan lagen

ändrades. För att få en helhetsbild av ett eventuellt

behov av en ändring i lagstiftningen bör den totala

utvärderingen inväntas. Trots att utskottsmajoriteten

hade en viss förståelse för den otålighet som uttrycks i

motionerna anser vi att man bör återkomma till frågan

då vi har ett bättre underlag för en debatt i kammaren.

Med detta vill jag, herr talman, yrka avslag på

samtliga reservationer och bifall till utskottets hem-

ställan.