Fru talman! Jag tänkte börja med Josefin Brinks fråga om tillkännagivandet. Varför inte införa förbud? Vi har ännu inte sett något svar från regeringen. Därför avvaktar jag med att svara på den frågan.
Jag vet att vi har haft en interpellationsdebatt här i kammaren där arbetsmarknadsministern redogjorde för det möte man haft med parterna. Vi får väl avvakta och se vad vi får för svar.
När det gäller åtgärder mot butiksrån finns det självklart redan i dag, med de föreskrifter som finns, möjligheter att förbjuda ensamarbete om man anser att risken är alldeles för stor. Det är inte så att man är skyddslös nu. Det är viktigt att framhålla det.
När det gäller just ensamarbete låter det ibland som att allt ensamarbete är farligt. Det var väl därför som vi kanske ville påpeka att det finns många olika sorters ensamarbete.
När det gäller pengarna till Arbetsmiljöverket kan jag tala om att anslaget är 504,6 miljoner för 2012. År 2006 var anslaget 555 miljoner - det är lätt att kontrollera. Det är en skillnad på, låt oss säga, 50 miljoner. Därför tycker jag att vi ska sluta att prata om exakt 100 miljoner.
Det är också så att satsningen på arbetsmiljön inte är lika med hur många miljoner man ger till Arbetsmiljöverket, utan det är avhängigt av vad vi gör för att förbättra kunskapen ute i arbetslivet. Det handlar om bättre kunskap, mer information och att det blir tydligare vad det är som gäller och vem som har ansvaret.
Här är det viktigt att framhålla att arbetsgivaren har ett ansvar och att varje arbetstagare har ett eget ansvar. Jag tycker att det är farligt om vi tror att det bara är Arbetsmiljöverket som ska upprätthålla det goda arbetsmiljöarbetet.