Fru talman! Jag vill börja med att korrigera Katarina Brännström på den punkt som gäller riskfyllt och farligt ensamarbete. Vänsterpartiet föreslår inte ett totalförbud mot allt ensamarbete, utan vi föreslår en strategi för att fasa ut sådant ensamarbete som är farligt och riskfyllt. Jag måste säga att det är lite löjeväckande när man då svarar på det här förslaget med att säga: Det kan också upplevas som positivt med ensamarbete, till exempel konstnärligt arbete och forskning.
Jag tror inte att det någon, Katarina Brännström, som anser att detta är ett farligt och riskfyllt arbete mer än att man kanske kan skära sig på ett papper eller så. Det här handlar naturligtvis om yrken där man är utsatt för risker, exempelvis rån, hot och våld, som är vanligt i butiksarbete. Katarina Brännström får gärna återkomma med en liten förklaring, som i alla fall Hillevi Engström inte har lyckats leverera ännu, till varför Moderaterna och regeringen inte tänker genomföra riksdagsbeslutet om att införa sluten kontanthantering, just för att skydda personer som till exempel jobbar i butiker.
Katarina Brännström säger att man vill satsa på arbetsmiljöarbetet. Man har varit ute på inspektioner och sett hur bra de är, hur viktiga de är och vilka bra dialoger som kommer till stånd. Man ser faktiskt att det här har effekter. Då är det väl en märklig strategi att välja att lägga totalt sett 100 miljoner kronor mindre varje år på sådant förebyggande arbetsmiljöarbete? Jag har lite svårt att se på vilket sätt en sådan enorm neddragning, som har lett till färre inspektörer och betydligt färre inspektioner ute på arbetsplatserna, rimmar med det som Katarina Brännström säger och som jag håller med om, nämligen att det är jätteviktigt med det systematiska och planerade inspektionsarbetet.
Jag får inte ihop det, fru talman.