Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1999/2000:54 om skyddsjakt på varg

ÅKE SANDSTRÖM (c), 1999-11-23 (riksmöte 1999/2000).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Jag vill först kommentera svaret.

Delbetänkandet tillkom därför att det krävdes åtgär-

der. Även om jag inte bor i det länet känner jag till

området väl. I delbetänkandet har man föreslagit att

man ska jämställa vargen med andra rovdjursarter i

enlighet med § 27 och § 28 i jaktförordningen. Ett

återinförande av ordet varg i första meningen skulle

ge Naturvårdsverket större möjligheter att medge jakt

på varg för att förhindra skada.

Remissinstanserna är till överväldigande del posi-

tiva till förslaget. Forskarna är det också. Jag har nära

och god kontakt med dessa forskare. Kan det faktum

att två departement är inkopplade i frågan, dels jakt-

frågorna hos Jordbruksdepartementet, dels denna

fråga hos Miljödepartementet, möjligen vara orsak till

förseningen?

Antalet diskuteras mycket. Enligt forskarna - vil-

ket också miljöministern har sagt i svaret - är det

absolut lägsta antalet mellan 56 och 72. Samtidigt

konstateras enhälligt bland forskarna att reproduktio-

nen - förökningen - är mellan 28 och 30 % per år. I

år har konstaterats sex föryngringar. Lågt räknat kan

det ge 20 nya individer. Det är en bakgrund som är

viktig att ha med sig.

Jag tolkar svaret så att miljöministern kanske inte

har insett vilket problem detta är för folket i de byg-

der som berörs. Vi måste erkänna problemet, och vi

måste vidta åtgärder. Vi måste inse att detta har en

social dimension. Det handlar om livsmiljön för

många människor i dessa trakter. Det handlar om

barns resvägar till skolan som inte längre är säkra.

Det har vi också fått beskrivit tidigare.

Det stora antalet jakthundar som har dödats måste

innebära att vi här i kammaren måste jämställa jakt-

hundar med övriga tamdjur. Det måste gå bra att

medge skyddsjakt på en eller två individer.

Precis som interpellanten har sagt är det stor skill-

nad i beteende hos vargen mellan olika revir. Via den

märkning som har gjorts har man sett att beteendet

hos djuren i Ed-Årjäng-reviret är helt annorlunda.

Där dödar vargen systematiskt hundar. Det är oac-

ceptabelt. Därför borde det komma till stånd en geo-

grafiskt begränsad skyddsjakt.

Det är lite uppseendeväckande att i tider då det

fanns få vargar i Sverige fanns den mest liberala

synen på skyddsjakt. När vi nu har det största antalet

vargar på hundra år har vi det mest komplicerade

systemet att få till stånd skyddsjakt. Det är inte rim-

ligt. Jag vet att det finns en mycket stor politisk enig-

het på Värmlandsbänken representerad här. Vi får

inte medverka till att prägla vargarna till att fortsätta

att ta tamdjur.

Fru talman! Vi får heller aldrig acceptans för

vargstammen om inte folket får vara delaktigt i för-

valtningen. Min uppmaning till miljöministern är att

fatta beslut nu.

Debatten

Hämtad sida: 16

16 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

ÅKE SANDSTRÖM (c): Svar på interpellation 1999/2000:54 om skyddsjakt på varg (1999-11-23) — PRESS0