Fru talman! Jag vill först kommentera svaret.
Delbetänkandet tillkom därför att det krävdes åtgär-
der. Även om jag inte bor i det länet känner jag till
området väl. I delbetänkandet har man föreslagit att
man ska jämställa vargen med andra rovdjursarter i
enlighet med § 27 och § 28 i jaktförordningen. Ett
återinförande av ordet varg i första meningen skulle
ge Naturvårdsverket större möjligheter att medge jakt
på varg för att förhindra skada.
Remissinstanserna är till överväldigande del posi-
tiva till förslaget. Forskarna är det också. Jag har nära
och god kontakt med dessa forskare. Kan det faktum
att två departement är inkopplade i frågan, dels jakt-
frågorna hos Jordbruksdepartementet, dels denna
fråga hos Miljödepartementet, möjligen vara orsak till
förseningen?
Antalet diskuteras mycket. Enligt forskarna - vil-
ket också miljöministern har sagt i svaret - är det
absolut lägsta antalet mellan 56 och 72. Samtidigt
konstateras enhälligt bland forskarna att reproduktio-
nen - förökningen - är mellan 28 och 30 % per år. I
år har konstaterats sex föryngringar. Lågt räknat kan
det ge 20 nya individer. Det är en bakgrund som är
viktig att ha med sig.
Jag tolkar svaret så att miljöministern kanske inte
har insett vilket problem detta är för folket i de byg-
der som berörs. Vi måste erkänna problemet, och vi
måste vidta åtgärder. Vi måste inse att detta har en
social dimension. Det handlar om livsmiljön för
många människor i dessa trakter. Det handlar om
barns resvägar till skolan som inte längre är säkra.
Det har vi också fått beskrivit tidigare.
Det stora antalet jakthundar som har dödats måste
innebära att vi här i kammaren måste jämställa jakt-
hundar med övriga tamdjur. Det måste gå bra att
medge skyddsjakt på en eller två individer.
Precis som interpellanten har sagt är det stor skill-
nad i beteende hos vargen mellan olika revir. Via den
märkning som har gjorts har man sett att beteendet
hos djuren i Ed-Årjäng-reviret är helt annorlunda.
Där dödar vargen systematiskt hundar. Det är oac-
ceptabelt. Därför borde det komma till stånd en geo-
grafiskt begränsad skyddsjakt.
Det är lite uppseendeväckande att i tider då det
fanns få vargar i Sverige fanns den mest liberala
synen på skyddsjakt. När vi nu har det största antalet
vargar på hundra år har vi det mest komplicerade
systemet att få till stånd skyddsjakt. Det är inte rim-
ligt. Jag vet att det finns en mycket stor politisk enig-
het på Värmlandsbänken representerad här. Vi får
inte medverka till att prägla vargarna till att fortsätta
att ta tamdjur.
Fru talman! Vi får heller aldrig acceptans för
vargstammen om inte folket får vara delaktigt i för-
valtningen. Min uppmaning till miljöministern är att
fatta beslut nu.