Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 6 un-
der mom. 8 men står givetvis bakom även våra övriga
reservationer.
Man blir litet tagen av denna debatt med Kia And-
reasson. Hon känner sig trängd av alla. Jag måste säga
att jag också blir betryckt när jag hör Miljöpartiets
ageranden i olika frågor med avseende på den inter-
nationella organiserade brottsligheten och kanske
brottsligheten över huvud taget. Man talar ibland om
skatteparadis. I internationella sammanhang talar man
om Sverige som ett brottsparadis. Jag kan inte tänka
mig att man har en bättre vapendragare än Kia Andre-
asson och Miljöpartiet om man ägnar sig åt interna-
tionell avancerad brottslighet. Jag vet inte att Miljö-
partiet har ställt sig bakom en enda konkret åtgärd för
att få bukt med den mycket otäcka brottslighet som
utvecklas i världen i dag.
Det är klart att vi på 1600- och 1700-talen, i vårt
gamla bondesamhälle, hade enkla och raka regler.
Men det håller ju inte nu längre. Vi lever i en modern,
tuff, brutal och internationell värld med fullständigt
hänsynslösa aktörer, där människor dör, blir skjutna,
våldförda och på olika sätt sönderslitna. Skall vi då
sitta som lagstiftare och bara säga nej till allt och
analysera sådant som inte går att analysera? Det är en
passivitet som är helt bedövande. Vi måste så att säga
aktivera oss ganska hänsynslöst, tyvärr. Vi måste göra
det om vi skall få vara i fred. Det är också en fråga
om integritet. Jag vill ha den friheten att brottssyndi-
kat inte bestämmer vad jag skall göra eller säga. Jag
vill kunna gå i lugn och ro på gator och torg. Det
gäller även för min familj och alla andra som jag
känner. Detta säger jag bara som en liten bakgrund.
Kristdemokraterna är inte emot integrationen, men vi
måste beakta att vi har en oerhört brutal verklighet
framför oss i dag.
Vi har resonerat om buggning. Det är självklart att
vi måste få dessa medel och det mycket snabbt. Vad
som gör mig litet ledsen är takten. Det är inte första
gången som jag gnäller om det från talarstolen. Gun
Hellsvik har redan påtalat detta. Jag kan inte riktigt
förstå varför detta skall vara så svårt att hantera. Man
måste yrka på att vi får fram någonting mycket
snabbt. Det är roligt att det är en så pass bred enighet
om denna teknik, eftersom detta självklart är oerhört
känsligt. Men det är ingenting som vi kan avvara.
Mc-brottsligheten är ett elände också ur den syn-
vinkeln att det är den mest synliga och uppenbara
delen av brottsligheten. Men i mångt och mycket
kanske den egentligen inte är lika farlig som de pro-
fessionella affärsmännen. Detta är närmast deras
kronofogdar, den exekutiva delen av brottsligheten.
Det som är otäckt med den är att det finns en under-
liggande kultur som växer ganska snabbt. Därför
måste vi göra något omgående. Också i fråga om detta
tycker jag att det är för få skarpa insatser. Den natio-
nella beredskapsstyrkan borde vara ett sådant red-
skap. Vi är nu ganska många som tycker att man bor-
de utnyttja den. Det är litet underligt att man integre-
rar denna beredskapsstyrka med piketen här i Stock-
holm.
Polisfacket säger: Med denna lagtext som under-
lag anser Polismyndigheten att bestämmelsernas in-
nebörd är att beredskapsstyrkan endast uppstår när
Rikspolisstyrelsen beslutat om att styrkan skall an-
vändas.
Myndighetens slutsats blir därmed att man anser
sig ha mandat att nyttja personalen för ingripande mot
vanlig kriminalitet inom ramen för säkerhetsenheten,
vilket i sin tur förutsätter en avidentifiering av insats-
styrkan som enhet.
Det här är litet svårt att begripa. Jag ställer mig
alltså frågande inför detta. Det verkar som att man
håller på att lösa upp den här beredskapsstyrkan; den
skall aktiveras om det händer något. Detta låter bak-
fram. Förmodligen är något fel här.
Samtidigt kan man bli ängslig. Är det så att man
håller på att lösa upp detta, att det bara är fråga om en
styrka som formellt skall kunna användas om det i
framtiden händer någonting? Det är ungefär som med
vårt försvar. Vi har ju inte längre något försvar i Sve-
rige. Minst ett år behöver vi ha på oss för att få för-
svaret i ordning. Det är bara att hoppas att man får
varning. Är det alltså på samma sätt med den här
insatsstyrkan? I så fall är det djupt olyckligt.
Även här måste vi ta till vara spetskompetensen
för komplicerade situationer som kan bli aktuella.
Den snäva definitionen om terroristbekämpning är
inte lyckosam. Det är ju i situationer där den här
mycket speciella kompetensen skulle vara av värde
som vi skall utnyttja gruppen i fråga. Det är inte bara
inom nämnda typ av aktivitet som en specialistkompe-
tens måste byggas upp. Samma sak är det med
grundtankarna bakom Ekobrottsmyndigheten.
Indignerat har man här vänt sig mot en gemensam
strafflag i Europa. I och för sig kan jag förstå att det
uppfattas som konstigt om man med det menar att vi
skulle frånhända oss vår internationella suveränitet i
dessa stycken. Jag tycker att man måste säga ifrån. Ett
av de allra viktigaste instrumenten för att över huvud
taget skapa välstånd och framgång framgent är ju att
vi sjösätter en internationell rättsordning. Många tror
att vi har regler som gäller över nationsgränserna. I
princip har vi inte det. Internationella konflikter löses
med krig. Jag vet inte om ni i Miljöpartiet tycker att
det är en särskilt bra lösning. Jag tror att det vore
bättre att skapa rättsregler som gäller över gränserna.