Herr talman! I regeringens skrivelse om åtgärder
mot organiserad och gränsöverskridande brottslighet
fastställer regeringen att den fria rörligheten över
gränser för personer, kapital, varor och tjänster under
det senaste decenniet avsevärt har förenklats. Denna
rörlighet har också kommit att användas för kvalifice-
rad brottslig verksamhet. I viss mån har en ökning av
organiserad, gränsöverskridande brottslighet också
kunnat iakttas i Sverige. Därför vill regeringen ge
riksdagen en samlad bild av vilka åtgärder som vidtas
i denna kamp mot brottsligheten.
Jag påstår att denna form av brottslighet accelere-
rat sedan EU-inträdet. Aldrig tidigare har ligor
smugglat så mycket som nu. Det bildas flera och nya
brottssyndikat, som blir etablerade och mycket svåra
att slå sönder.
Herr talman! Regeringen borde ställa sig frågan
om den fria rörligheten kontra de metoder som inne-
fattas i kompensatoriska åtgärder verkligen är effekti-
va. Har regeringen gjort någon analys? Svaret är nej. I
stället anammas en mängd förslag, lagar och förord-
ningar, som ansluter oss till EU:s regelverk och andra
länders strategier för att lösa de uppkomna proble-
men.
Vilka är då de kompensatoriska åtgärderna? Det är
nya förslag från regeringen om kameraövervakning,
kriminalunderrättelseregister och DNA-register, alla
övervakningsinriktade. När man inom EU talar om att
försöka komma åt brottsligheten vid de yttre gränser-
na är det helt andra åtgärder som frammanas. Då är
det den hederliga gamla gränsövervakningen, som
innebär att de som passerar in och ut skall kontrolle-
ras. Då är detta plötsligt viktigt, men mellan de natio-
nella staterna skall invånarna fritt kunna röra sig, men
med en stor kontrollapparat som följd. Den fria rör-
ligheten är alltså egentligen en chimär.
Miljöpartiet anser att detta ger upphov till en upp-
byggnad av ett kontrollsamhälle. Vi menar i stället att
en ordentlig analys bör genomföras. Vi påpekar detta
i reservation 1, som jag yrkar bifall till. Det handlar
om en ny polismyndighet, Europol, och ett omfattan-
de dataregister, European Information System, med
möjlighet att registrera personer som inte ens är
misstänkta. Schengenavtalet fordrar ett Schengen
Information System, som är ett datasystem där oöns-
kade personer som kan tänkas begå brott får registre-
ras. Det handlar slutligen om tullens register, som
också skall anslutas till polisregistret.
Integritetsfrågor kolliderar med kampen mot in-
ternationell brottslighet. Det blir en hårdare bevak-
ning av den enskilde. Miljöpartiet värnar rättssäkerhe-
ten för individen. Kampen mot den organiserade
brottsligheten blir även en kamp mot presumtiva
brottslingar, de som man tror eller anser kommer att
begå brott.
Det står i nästan alla skrivningar om EU att det
skall vara ett område med säkerhet, frihet och rättvisa.
För att inrätta detta område måste det till en kontroll-
makt. Den som nu byggs upp ger bilden av en själv-
ständig, överstatlig, ständigt närvarande register- och
kameraövervakning, där vi politiker och samhälls-
medborgare inom nationen tappar insyn och kontroll.
Detta är en farlig utveckling.
Det finns alltså anledning att analysera den fria
rörlighetens nackdelar. Eftersom de fyra friheterna är
kärnan i EU-samarbetet är dessa friheter heliga och
granskas inte kritiskt. Miljöpartiet anser att det bör
ifrågasättas om dessa friheter är överordnade och
justerbara om priset är att det skapas ett för medbor-
garna övervakat samhälle, där uppgifter om den en-
skilde i större omfattning registreras, där den enskilde
avlyssnas och kameraövervakas och den enskildes
identitet kontrolleras av polis, så att inte oönskade
personer uppehåller sig på EU-territorium.
De ökade tekniska möjligheterna att samla in
uppgifter om individer genom modern elektronik,
datateknik och genteknik gör det nödvändigt för sam-
hällets beslutsfattare och lagstiftare att reflektera över
innebörden av begreppet personlig integritet och hur
den personliga integriteten skall skyddas. Men då det
finns en mängd lagar och dessutom nya lagförslag
som innehåller bestämmelser som på ett eller annat
sätt berör den personliga integriteten behövs en hel-
hetsbild. Regeringen bör därför genomföra en kon-
sekvensanalys, som skall innehålla en översikt av
samtliga lagar och förordningar som innehåller regler
om personlig integritet och hur dessa bestämmelser
tillsammans påverkar samhällsutvecklingen och den
enskilde individen.
Strävandena mot en europeisk strafflag går med
stormsteg. Europaparlamentet uppmanade förra året
kommissionen att utreda möjligheterna till en europe-
isk lagbok med straffrättsliga bestämmelser. Kom-
missionen har finansierat studier av olika projekt, där
också försök har gjorts att skriva en europeisk straff-
lag. Miljöpartiet skulle vilja ha ett uttalande från
riksdagen som säger att vi inte vill att detta kommer
till stånd.
Gun Hellsvik och moderaterna gick till angrepp på
Miljöpartiet vad gäller den internationella insatsstyr-
kan. Denna insatsstyrka bildades precis efter Palme-
mordet. Alla var upprörda, alla krävde att någonting
skulle göras för att vi skulle ha en resurs att sätta in
mot terrorister, eftersom vi inte riktigt visste vad som
hade hänt. Det var en förvirrad tid. I sådana lägen
brukar man vilja visa att man gör någonting, och det
var därför denna internationella insatsstyrka bildades.
Men sedan dess har den aldrig använts. Miljöpartiet
sade då att vi var emot att den inrättades, eftersom vi
inte såg att den skulle komma att användas. Vi fick
också rätt. Den har inte använts en enda gång.
Nu har vi den ändå, och vi betvivlar inte ett
ögonblick att det är duktiga människor som ingår i
den. Vi har också skrivit att de som ingår i styrkan har
specialistkunskaper. Vi vill inte att den skall användas
och att dess användningsområde skall utvidgas. Vi
menar ändå, precis som regeringen föreslår, att de
som ingår där kan ingå i piketstyrkan i Stockholm-
spolisen. Många talare har sagt att styrkan är så ut-
märkt därför att de är så bra på att förhandla, men vi
tycker att alla poliser skall vara det. Att förhandla är
första steget, något man gör innan man griper till våld.
Den kunskapen finns, och som justitieministern sade i
går i sitt interpellationssvar till Siw Persson kommer
den också att användas när det behövs. Den lösningen
tycker vi är bra.
Buggning kallas här för effektivisering. Men vi får
inte glömma att för att kunna bugga måste polisen
göra intrång, att man måste göra inbrott för att kunna
sätta upp den här avlyssningsanordningen. Det är
alltså ett mycket integritetskränkande verktyg, och vi
är inte för att sådant införs.
Moderaterna föreslår i en reservation att alla out-
laws - det handlar inte bara om mc-gäng - skall bun-
tas ihop i särskilda fängelser. Att bidra till att de
samlas gör att de ytterligare kan utveckla sina idéer,
och det är något vi bestämt är emot. Vi tycker att den
lösning som kriminalvården använder i dag är mycket
bättre.
Görel Thurdin sade att vi skall värna den fria rör-
ligheten, eftersom den är väldigt viktig. Men som jag
sade tidigare innebär den fria rörligheten också en
ökad kontroll inne i landet, speciellt av människor
som ser utländska ut. Schengenavtalet säger nämligen
att dessa människor skall kontrolleras inne i landet.
Genom stickprovskontroller skall man kolla hotell
och vem som bor där. Det blir ett mycket större ingri-
pande i den fria rörligheten än vad som gäller i dag,
då man bara kollas vid gränserna. Vi förordar ett
bättre förslag.