Fru talman! Tack för frågorna. Jag börjar med den
första, om familjens ansvar.
Vad jag minns beslutade vi gemensamt, när vi be-
handlade propositionen om det brottsförebyggande
arbetet för ett tag sedan, att fastslå att familjens bety-
delse i det brottsförebyggande arbetet är centralt. Jag
tror att det står precis så. Naturligtvis håller vi i
Vänsterpartiet fast vid det och tycker så.
Sedan vill jag inte dra i gång någon större debatt
om hur familjen ska se ut etc., men jag tror att Maud
och jag är överens om att familjen är viktig i det
brottsförebyggande arbetet. Men jag vill också säga
att familjen kan vara det mest brottsbefrämjande i ett
barns liv. Förekommer det brottslighet bland föräld-
rar, kanske bland mor- och farföräldrar och hela
släkten, är ju just den familjen inte speciellt brotts-
förebyggande. Det är jätteviktigt att komma ihåg.
När det gäller fler poliser räknade jag upp några
sammanhang där jag tror att fler poliser inte är lös-
ningen. Det kan jag upprepa om Maud vill, men jag
tror att Maud är så klok att hon begriper vad jag sä-
ger. Just nu, vilket hela Rikspolisstyrelsens styrelse är
överens om, stämmer planen med beräkningen av hur
många poliser som kommer att utbildas på de tre
polishögskolorna. Det sägs i muntligt resonemang
och finns även någon rad skriftligt om att möjligtvis
får framtiden utvisa om man eventuellt måste öppna
en fjärde polishögskola. Men just nu är utbildnings-
takten bra, och det står vi fast vid.