Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Polisfrågor

MARGARETA SANDGREN (s), 2002-03-21 (riksmöte 2001/02).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! I detta betänkande behandlas motio-

ner från allmänna motionstiden som rör polisfrågor.

Inte oväntat tas i en mängd motioner upp händelserna

under EU-toppmötet i Göteborg och frågor som rör

polisens förutsättningar att upprätthålla ordningen vid

demonstrationer. Man tar också upp arbetsmiljö,

brottsutredningsverksamhet och internationellt polis-

samarbete.

Jag är inte särskilt förvånad över att resursfrågor-

na kommer upp. Naturligtvis har man rätt att ta upp

dem också vid detta tillfälle.

Jag skulle vilja börja med att kommentera detta.

Ragnwi Marcelind säger så här: Jag har Thomas

Bodström med mig när det gäller mer resurser till

polisen. Vi socialdemokrater har också samma upp-

fattning som socialdemokraten Bodström. Visst be-

höver polisen mer resurser. Men det ska vägas mot

andra angelägna områden som också har betydelse

för brottspreventionen, dvs. förebyggande verksam-

het.

I polisens budgetunderlag skriver man om ett an-

tal trender när det gäller brottsutvecklingen. Bl.a.

lyfter man fram ungdomar och ungdomsbrottslighe-

ten. Man tror att situationen kan bli mycket allvarli-

gare. Man beskriver de segregerade områdena och

den grogrund som finns där för en negativ brottsut-

veckling.

Det står alldeles klart för oss socialdemokrater,

liksom jag tror att det gör för Vänsterpartiet och

Miljöpartiet, att vi bör göra satsningar för att utjämna

klyftorna i samhället och vända utvecklingen när det

gäller ungdomar i segregerade områden. Det handlar

om att satsa på bostadsområden. Det handlar om

fritiden. Det handlar om kulturen. Det handlar om

skolan. Det handlar om att satsa också när det gäller

narkotikapolitiken och alkoholpolitiken. Man måste

väga de intressena mot varandra.

Det är väl allom bekant att statens kaka är begrän-

sad och att vi måste göra en avvägning när det gäller

insatserna. Vi har också valt att satsa en hel del på

polisen, men det kanske inte är tillräckligt. Vi får se

hur det går framöver.

Oppositionspartierna har olika anslag i sina bud-

getframställningar. Moderaterna satsar mest. Därefter

kommer, med halva anslaget, Kristdemokraterna.

Centerpartiet satsar ett par hundra miljoner och Folk-

partiet 300 miljoner. Är ni inte ense om hur mycket

som krävs och vilka behov som ska tillgodoses inom

de ramarna? Det kan man fråga sig.

Samtidigt ställs det krav på fler poliser till gles-

bygden, fler poliser till närpolisområdena, fler poliser

när det gäller brottsutredande verksamhet och fler

poliser för spaning. Ni anger ungefär samma behov,

men ni har inte samma summor i anslaget.

Man kan också ta upp frågan om hur resurserna

fördelas inom polismyndigheterna. Det kan man ha

synpunkter på. På Lidingö, t.ex., finns det tillräckligt

med poliser, men inte i Botkyrka. Man kan fundera

på hur polisresurserna fördelas och om de kommer till

de områden där de behövs mest.

Låt mig återgå till betänkandet. Jag yrkar bifall till

förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

Naturligtvis tar reservationerna upp ett antal angeläg-

na frågor, men i de flesta fallen pågår det ett arbete

som syftar till att uppnå det som både majoriteten och

reservanterna eftersträvar.

Självfallet ska polisen ha bästa möjliga förutsätt-

ningar och beredskap för att kunna ingripa vid olika

händelser som kan ske under vitt skilda omständig-

heter. Det kan handla om mer resurser, javisst, men

lika mycket om att utveckla arbetsmetoder, att ha

tillgång till adekvata verktyg och instrument, lättill-

gängliga uppgifter, vapen och skyddsutrustning samt,

inte minst, att ingripande av större slag sker med en

god ledning av verksamheten.

Jag ska kommentera några av reservationerna och

se om jag hinner med det som några tidigare talare

har tagit upp.

Först gäller det ordning och säkerhet vid demon-

strationer och polisens agerande vid EU-toppmötet i

Göteborg. Jag vill säga att regeringen agerade väldigt

snabbt och tillsatte en kommitté under ledning av

Ingvar Carlsson, som har fått ett vittomfattande upp-

drag. Det handlar om kartläggning och analyser. Det

handlar om att se över planering och organisation.

Det handlar om hur man tillvaratog underrättelsein-

formation. Det handlar om polisresurser och utrust-

ning. Det handlar om utbildning, förberedelse och

utbyte av information och underrättelser osv.

Man har också i uppdrag att se över polislagen i

enlighet med vad som efterfrågas, som jag ser det i

alla fall, i reservation 1. Det framgår av betänkandet

att man ska överväga om de regler i polislagen som

syftar till att upprätthålla ordningen och förebygga

brott, t.ex. bestämmelserna om avvisning, avlägsnan-

de och tillfälligt omhändertagande, är ändamålsenligt

utformade. Arbetet ska i detta sammanhang bedrivas

med utgångspunkt i att behovs- och proportionalitets-

principerna också fortsättningsvis ska utgöra grund-

principerna vid polisingripanden.

Även Rikspolisstyrelsen har låtit utvärdera po-

lisinsatserna i Göteborg och föreslagit att man ska ta

fram ett nationellt koncept för särskilda händelser där

man också tar upp frågor om polistaktik, riskanalys,

utbildning, utrustning osv.

I reservationen ställs krav på en särskild utredning

kring polisens insatser och agerande vid bl.a. Schil-

lerska gymnasiet. Det pågår nu en förundersökning

vid åklagarmyndigheten kring de händelserna, och

dessutom kommer Göteborgskommittén efter det att

förundersökningen är avslutad att titta närmare på

händelserna vid Schillerska gymnasiet. Jag tycker

därför inte att man behöver ta till ytterligare en utred-

ning för att se över vad som hände där, utan detta är

föremål för särskilda utredningar och överväganden.

Utredningsverksamheten är också ett prioriterat

område i polisens verksamhet. I regleringsbrevet

framgår att man ska redovisa vilka åtgärder som vid-

tagits för att uppnå de krav som kan ställas på kvali-

tet, genomströmningstider, hänsyn till brottsoffer och

vittnen m.m. Rikspolisstyrelsen har vidtagit en rad

åtgärder, och de erfarenheter som man hittills har

uppnått är goda. Under föregående år startade ett

metodutvecklingsarbete i syfte att öka kvaliteten och

minska genomströmningstider och balanser. Det är

inte så - det vill jag säga till Gunnel Wallin - att man

bara reste runt för att minska de balanser som fanns,

utan det handlade om att utveckla arbetsmetoder och

att samtidigt beta av de balanser som finns. Man

besökte ett stort antal myndigheter för att förbättra

och utveckla utredningsverksamheten. Detta sprids nu

till samtliga polismyndigheter. Inriktningen är att

finna bra former för att få bra första- och andra-

handsåtgärder, väl fungerande undersökningsledning

med spetskompetens och tillgång till kvalificerad

utredningskompetens även under kvällar och helger.

Kristdemokraterna ställer i en reservation krav på

utvärdering. Jag utgår ifrån att den expertgrupp som

åker runt också ser över på vilket sätt man hanterar

avskrivningsmöjligheterna. Det är naturligtvis inte

tillfredsställande om det är som Kristdemokraterna

påstår, dvs. att man skulle använda dessa på ett otill-

börligt sätt. Naturligtvis kan tiden från anmälan till

det att man inleder en förundersökning, om man nu

beslutar sig för detta, vara alltför lång med hänsyn till

vittnen, möjligheter att spåra upp brottslingen osv.

Men det är viktigt att man påbörjar ett metodutveck-

lingsarbete som handlar om att fånga upp detta med

första- och andrahandsåtgärder så att man kan starta

en utredning eller förundersökning och sedan gå

vidare. Det krävs naturligtvis mer resurser, men det

krävs också ett metodutvecklingsarbete.

Jag ska också nämna något - jag ser att tiden tick-

ar i väg - om arbetsmiljön. Denna fråga har man tagit

tag i. Förra året anordnades en arbetsmiljökonferens,

och vid arbetsgivardagar har detta varit en av de vik-

tiga punkterna. Man har en särskild samordnare. Man

arbetar med gemensam arbetsmiljöutbildning. Man

har informationsutbyte om arbetsmiljöområdet. Man

har former för att ta fram statistik kring arbetsskador,

tillbud och sjukfrånvaro. Således har man påbörjat

detta arbete.

I en reservation talas det om att polisernas arbets-

situation är så allvarlig att man inte ska behöva jobba

natt efter 55 år. Precis det säger Rikspolisstyrelsen i

sitt budgetunderlag: Man strävar efter att poliser inte

ska behöva jobba helger eller nätter efter det att de

fyllt 55 år. Också där är reservanternas krav alltså

tillgodosett.

Jag stannar där, fru talman, och yrkar återigen bi-

fall till förslaget i betänkandet och avslag på reserva-

tionerna.

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

MARGARETA SANDGREN (s): Polisfrågor (2002-03-21) — PRESS0