Fru talman! Får jag börja med det sista, Maud Ek-
endahl. Jag tycker att man ska vara lite försiktig när
man omger sig med sådana siffror som Maud Eken-
dahl. Under de borgerliga åren fanns det 18 400 poli-
ser, säger hon. Det är inte med sanningen överens-
stämmande. Ni räknar in dem som gick på grundut-
bildningen. Det fanns 16 700 poliser. Den statistiken
finns att få varsomhelst, både i departement och i
riksdag och också hos Rikspolisstyrelsen. Jag har
lyssnat av den här siffran många gånger. Det är en
siffra som ni använder ute i debatterna. Det var på
den tiden så att man anställdes så fort man gick in på
utbildningen på Polishögskolan. Dem räknar ni in.
Jag tycker att man ska vara lite försiktig.
Jag har inte sagt att allting är bra. Jag har medgett
att det finns brister, att vi behöver mer resurser. Men
jag är inte beredd att ställa mig bakom den eländesbe-
skrivning som Moderaterna i alla möjliga och omöjli-
ga sammanhang för fram. Det låter ibland på er som
att ingenting bra utförs av poliserna, att man inte kan
göra bra ingripanden, att man inte kan utreda, att
uppklaringprocenten är noll. Det utförs faktiskt en hel
del bra arbete inom polisen. Men det finns brister,
och dem ska vi naturligtvis åtgärda.