Fru talman! När jag hör Per Unckel och Göran
Magnusson gnabbas om när konstitutionsutskottets
ordförande ska avgå och om han ska avgå så kommer
jag att tänka på en sak. För några veckor sedan tog
min hustru och jag en promenad. Det var ganska
dåligt väder. Plötsligt sade min hustru: Det blir bättre
väder! Oj då, tänkte jag, hon har väl hört någon pro-
gnos. Men så fortsatte hon: Men jag vet inte när!
Konstitutionsutskottets ordförande kommer någon
gång att avgå, åtminstone formellt sett senast den 30
september.
Fru talman! Konstitutionsutskottets granskning av
regeringen är en del av riksdagens kontrollmakt. Vi i
konstitutionsutskottet är väldigt viktiga personer. Vi
utgör nämligen en maktfaktor i den meningen att
utskottet kan uppfattas som en påminnelse om rege-
ringens och statsrådens ofullkomlighet. Konstitu-
tionsutskottets fortlöpande granskning av regeringen
är alltså ett viktigt inslag i demokratins maktdelning.
Granskningen är ett system som ger påpekande om
det konstitutionellt och legalt godtagbara i regering-
ens maktutövning. Vårt betänkande behandlas på ett
annat sätt än många andra betänkanden i kammaren.
Det anmäls för kammaren och medför efter detta inga
vidare åtgärder. Det är dock ett viktigt dokument i
den demokratiska processen och opinionsbildningen.
En väl genomförd KU-granskning är den bästa
preventiva åtgärden för att regeringen framöver ska
agera på ett korrekt sätt i förhållande till regelverket.
Det är väl inte så väldigt många statsråd som vill bli
kallade till konstitutionsutskottet för utfrågning.
Fru talman! Vårt utskott är mer än andra utskott
ett konsensusutskott. När vi bedömer regeringens
verksamhet försöker vi enas kring verklighetsbe-
skrivningen och försöker i samstämmighet tolka för-
fattningen och övriga lagar. Debatter av det slag som
vi för här i dag brukar förstås inriktas på skillnaderna
i synsätt mellan de olika partierna, men en vanlig bild
är att utskottet i många frågor uppnår en betydande
samsyn. Jag tycker att det är viktigt att det blir så och
är så.
Fru talman! Det är också viktigt att fastslå att kon-
stitutionsutskottet som sådant äger frågan om gransk-
ningen av regeringen. Det är inte kammaren som äger
den. Därför blev jag något konfunderad över att ut-
skottets ordförande på rak arm yrkade bifall till alla
sex moderata reservationerna. Det är alltså inte kam-
maren som äger frågan egentligen. Inte ens anmälaren
till konstitutionsutskottet äger sin fråga, utan det gör
utskottet även i det fallet. Vi kan ibland börja nysta i
en ända i ett ärende och sedan upptäcka konstigheter i
en annan. Då kan vi kanske framföra kritik i ett så-
dant avseende.
Det är sällsamt intressant att sitta i konstitutions-
utskottet, inte bara för att det är ett trevligt gäng - och
det är det verkligen, både tjänstemän och ledamöter -
utan också för att det är oerhört intressanta och spän-
nande områden som utskottet behandlar. Det går inte
en dag utan att man lär sig något nytt.
Granskningen tillhör dessa spännande områden.
Visst kan bökandet och sökandet efter fakta ibland
kännas jobbigt, och det är tidsmässigt krävande. Men
faktum är att granskningen ger en överblick och in-
blick på områden som normalt inte behandlas av
utskottet. Inte hade jag begripit vad Tetrasystemet
hade för syfte om vi inte granskat detta eller vad ett
detachement är för något.
Fru talman! Under våren har vi haft ett 40-tal
ärenden anmälda, och det kokade så småningom ned
till ett 30-tal som vi hade att behandla. En del fråge-
ställningar är förstås enkla och kan avfärdas relativt
enkelt. Andra är principiellt intressanta och kan ge
inblickar av stor betydelse för förståelsen av den
legala och politiska processen.
I årets granskning har vi haft ett antal sådana
ärenden. Först kan jag notera att de enda som inte
reserverat sig i detta betänkande är Åsa Torstensson
från Centerpartiet och undertecknad, som råkar vara
kristdemokrat. I en fråga delade vi kristdemokrater på
oss, nämligen i frågan om en ny utredning om Esto-
nia. Men i övrigt står vi som parti enat bakom betän-
kandet.
De synpunkter som vi framförde när det gäller de
olika granskningsfrågorna har i stor utsträckning
tagits ad notam på det ena eller andra sättet. Vi har
helt enkelt inte behövt reservera oss. Det ligger
mycket i det som ordföranden sade på presskonferen-
sen härförleden om att kritiska synpunkter kan fram-
föras på ett bra sätt utan att man använder den s.k.
formella prickningen i en kritikmening. Det var ju
fallet i t.ex. Tetraärendet, förutvarande skolministerns
beslut att inte besvara interpellationer, regeringens
tillståndsgivning till spel på Internet, utbildningsmi-
nisterns ansvar för CSN och statsråds tillkännagivan-
de om aktiedispositioner.
Fru talman! Även i frågan om flygbolagsgaranti-
erna kan man i efterhand konstatera att de retroaktiva
åtgärderna inte var bra. Man kan också konstatera att
vid ett tillfälle gjorde regeringen utfästelser på ett
område som var delegerat. Vi för vår del har förståel-
se för att regeringen i det läget gjorde som den gjor-
de, även om det kan ses som ett formellt fel.
Det är också intressant att klarlägga på vilket sätt
en utredning är en myndighet och vilka möjligheter
regeringen har att styra det arbetet via direktiv.
Fru talman! Principiellt mycket intressant fann jag
för min personliga del det ärende om de FN-
sanktioner som vi granskat. I EU-frågorna är vi vana
att fråga efter rättsliga grunder för agerandet. Sådana
måste ju finnas även när det gäller effektuerande av
FN-sanktioner. Det tog lite tid att spåra grunderna,
men de fanns ju faktiskt där, nämligen anslutningen
till FN och förpliktigandet att följa FN-stadgan. Det
finns också en särskild sanktionslag. Det är lätt för
oss alla att konstatera att det egentligen inte finns en
acceptabel rättsordning i FN-systemet för att få sin
sak rättsligt prövad. De grundläggande mänskliga fri-
och rättigheterna kräver ju att så ska kunna ske. En
sådan rättsordning är något som Sverige med full
kraft bör ägna sig åt att få till stånd inom FN-
systemet.
Fru talman! Regeringen ska förstås inte ägna sig
åt ministerstyre i den meningen att den ingriper i
förvaltningsmyndigheters tilldelade kompetensområ-
den. Men det är också viktigt att veta och inse vad
som står i 1 kap. 6 § i vår grundlag, regeringsformen.
Där står att regeringen styr riket. Ibland har den varit
alltför passiv. Det gäller t.ex. de nationella larmsys-
temen, dvs. Tetrasystemet, som vi diskuterar i dag.
Det gäller också spel på Internet då förseningsproces-
sen borde fått regeringen att agera snabbare. Bristen
på handlingskraft som har diskuterats här tidigare
visade sig också i situationen på CSN. Handlingskraft
måste också finnas hos de enskilda ministrarna. Så
länge man är statsråd ska man sköta sina stats-
rådsuppgifter. Det duger inte att smita från interpella-
tionssvar i riksdagen.
Ibland lyckas KU inte fastställa vilka uppgifter
som är sanna då vi får fram motstridiga uppgifter. Det
gäller i ett par ärenden i det här betänkandet. Men om
verkligheten inte går att belägga får vi förstås avstå
från att göra bedömningar om detta.
Fru talman! Till slut vill jag, trots att vi har ytter-
ligare KU-debatter kvar på schemat här i kammaren,
passa på att tacka vår kanslichef och kansliet för de
enorma insatser de gjort speciellt under denna vår,
inte minst i granskningsfrågorna. Jag har varit leda-
mot i konstitutionsutskottet i nästan sju år, 1991-
1994 och nu från 1998, men jag tror att den här våren
har varit den mest arbetstyngda under dessa år. Stort
tack för er beredvillighet och stora flit! Jag har en
gång i tiden varit lärare. Jag kan väl få sätta ett betyg
på er i det här sammanhanget. Det blir MVG.