Fru talman! Vad avser betänkandet sammantaget
ska man kanske ställa sig frågan om regeringen ur
konstitutionell synpunkt har skött sig ganska bra eller
om vi riksdagsledamöter inte har varit tillräckligt
alerta när det gäller att se de konstitutionella fel som
regeringen gör sig skyldig till. I de flesta av de mellan
33 och 40 ärenden som vi har haft finns det ju en
ganska starkt gemensam hållning. Det finns också ett
sätt att uttrycka kritik som är ganska nytt.
Förra året ondgjorde jag mig från denna talarstol
lite över politiseringen av granskningen. Jag har haft
svårigheter med att det när det bränt till i vissa frågor
har blivit partipolitik. Jag har i alla fall upplevt det så,
och det gav jag då uttryck för.
Man kan säga att detta i år nästan lyser med sin från-
varo. Jag är glad över att jag i alla fall hittills inte har
sett de rallarsvingar som jag upplevde i förra årets
debatt.
KU är ett utskott som har en stor uppgift, nämli-
gen att granska och kontrollera regeringen ur konsti-
tutionell synpunkt. Detta borde vi kunna klara utan att
vara fästade vid våra partipolitiska ståndpunkter. Det
är som sagt väldigt svårt, men jag tycker ändå att vi i
år har varit duktiga på det i utskottet.
Att vår begreppsapparat, som tidigare nämnts, har
förändrats innebär att vi inte bara använder uttryck
som "kritik". Vi använder en terminologi som består
av ordsammanställningar, adjektiv och uttryckssätt
för det som vi inte är nöjda med. Det gäller uttryck
som "tunga skäl", "olyckligt", "vissa oklarheter",
"utrymme för osäkerhet", "understryka vikten av",
"oacceptabelt" och "bära ansvaret för".
Sådana uttryck visar att utskottet vill ge en infor-
mation till regeringen om sådant som inte är bra och
som den måste ändra på. Bland de ärenden som vi har
haft uppe till granskning finns en rad ämnen som
föranleder just sådana här kritiska uttryck.
Flera har nämnt bristerna i CSN:s verksamhet.
Det gäller först och främst utbildningsminister
Östros, det gäller också det radiokommunikations-
system som är baserat på Tetrastandarden, och det
gäller inte minst helikopterupphandlingen. Här radas
en mängd olika uttryck upp, som visar att vi egentli-
gen är väldigt kritiska.
Jag vill inte, som Göran Magnusson sade i sitt ti-
digare inlägg, att vi ska läsa mellan raderna. Vi ska
läsa det som står på raderna, och vi ska stå för det
som står där - ingenting annat.
När det gäller vårt ställningstagande till upphand-
lingen av helikoptrarna säger vi att det finns vissa
oklarheter. Vi tycker att det är olyckligt att upphand-
lingsförfarandet kom att genomföras parallellt med en
förundersökning gällande industrispionage. Det kan
ha påverkat konkurrensförhållandet vid upphandling-
en.
Det faktum att det ena företaget, NH Industries,
hade tillgång till mer information än andra leverantö-
rer lämnar utrymme för osäkerhet om vilken betydel-
se det kan ha haft för upphandlingen. Det här är kritik
på raden - inte mellan raderna.
Vi hoppas att regeringen tar till sig kritiken, och
vi konstaterar också att vi inte kom hela vägen fram.
Också det är viktig information, tycker jag.
Vi är också kritiska till regeringens samråd med
EU-nämnden. Vi vill ha en korrekt ordning, dvs. vi
vill helt enkelt ha information, samråd och beslut i
rätt ordning. Man ska ges tid och rådrum för den
diskussion som ska föras i EU-nämnden innan beslut
fattas i ministerrådet.
När det gäller handläggning av regeringsärenden
har vi också kritiska synpunkter. De är inte så allvar-
liga, men de finns dock.
När det gäller Göteborgshändelserna kommer jag
att ta upp den frågan under det särskilda avsnittet. Jag
vill här och nu bara säga att jag inte tycker att frågan
om beredskapspoliserna var så stor, och jag tycker att
den har fått ett tillfredsställande svar.
Men under Göteborgshändelserna inträffade
mycket annat som vi kanske borde ha ägnat mer
uppmärksamhet åt. Jag återkommer till detta under
avsnitt om Göteborgshändelserna.
Majoriteten för även fram kritik. Moderaterna och
Folkpartiet framför starkare kritik än utskottets majo-
ritet när det gäller de statliga flyggarantierna. Ut-
skottets majoritet anser att det kanske inte var så bra
att regeringen fattade beslut när man egentligen
skulle ha låtit Riksgäldskontoret fatta beslut. Detta är
fullt möjligt, men det är inte riktigt tillfredsställande,
vilket vi också säger. När det gäller retroaktiviteten är
vi också överens om att det inte är bra. Jag tror att
även detta har gått fram.
Jag vill också säga något om utnämningsärendena.
Göran Perssons självkritik i fråga om jämställdheten
var ett öppet och fint självmål, och det hakar givetvis
utskottet på. I jämställdhetsfrågorna har regeringen
gått alldeles för långsamt fram, vilket Göran Persson
också säger. Jag tycker att det är väldigt uppriktigt
och bra att stå för det, och jag hoppas att det länder
till förändring så att regeringen skärper utnämnings-
politiken just i fråga om jämställdheten.
Miljöpartiet har fyra reservationer i betänkandet.
Det beror på att vi tycker att utskottets majoritet inte
har kommit fram till den slutsats som vi anser vara
den riktiga.
Två av reservationerna har vi tillsammans med
Vänsterpartiet och Folkpartiet. Den ena gäller FN-
sanktionerna mot de tre svenskarna med somaliskt
ursprung. Vi anser att dessa rättskollisioner är så
allvarliga att regeringen borde ha handlat mycket
snabbare och mer aktivt än vad den har gjort. Det här
är otillfredsställande, och man ska kunna kräva mer
av regeringen i just dessa frågor.
Detsamma gäller den andra reservationen som
handlar om avvisningen av två personer till Egypten.
De har inte fått möjlighet att överklaga, inte fått ta del
av anklagelserna, och över huvud taget inte fått bli
prövade på ett rättsenligt sätt. Marianne Samuelsson
kommer att mer ingående redogöra för dessa frågor
senare.
När det gäller vapenexport är Miljöpartiet ensam
reservant. Utskottsmajoriteten säger att det från kon-
stitutionell synpunkt inte finns någon grund för vår
kritik. I fråga om vapenexporten finns möjlighet för
regeringen att genom föreskrift lyfta upp frågor som
regeringen bör pröva när det gäller export till vissa
länder. I dag exporterar Sverige vapen till en rad
länder som Amnesty International anser grovt kränker
människor i det egna landet.
Vi menar att sådana anklagelser är så allvarliga att
regeringen borde granska och pröva dessa ärenden
särskilt.
Slutligen har vi en reservation som handlar om
Estonia. Det gäller förlisningen av Estonia och det
s.k. hamnstadsprotokollet som låg till grund för den
internationella haverikommissionens bedömning att
Estonia var sjövärdigt när det lämnade Tallinn. Det
hamnstadsprotokollet har visat sig vara manipulerat.
Om man läser en annan kopia än den som haveri-
kommissionen stödde sig på visar det sig att det fanns
fem grova fel på Estonia som skulle renderat kapte-
nen att stoppa fartyget och se till att felen åtgärdades.
Därefter skulle detta ha dokumenterats.
Vi menar att detta är nya omständigheter som
skulle ge regeringen anledning att starta en ny eller
kompletterande utredning. Enligt regeringen och
utskottets majoritet är detta inte nya omständigheter.
Jag menar dock att så är fallet och hoppas att fler i
denna kammare också anser det.
Fru talman! Jag vill avsluta mitt inledande anfö-
rande med att yrka på godkännande av anmälan i
Miljöpartiets reservationer. Jag kan väl göra som
ordföranden gjorde och yrka på godkännande av
anmälan i Miljöpartiets samtliga reservationer.