Fru talman! Jag tror inte att mänskliga rättigheter, ökad handel och öppenhet i allmänhet står mot varandra, men det finns naturligtvis motexempel. Ett väldigt besvärande motexempel för oss alla är Kina. Där finns år in och år ut en diktatur och en mycket snabb ekonomisk tillväxt som bygger på ett stort deltagande i internationell handel. Det andra motexemplet är de afrikanska staterna, och som vi hörde tidigare deltar de mycket lite i internationell handel, har få kontakter med och en dålig öppenhet mot resten av världen. Det gör det lättare för de diktaturerna att fortsätta att driva sin politik. De är inte under samma inspektion och samma tryck som mer öppna länder.
Om vi återvänder till Kina kan vi säga att det faktum att kineserna tagit hem de olympiska spelen och deltar i internationell handel innebär att de trots allt är under större insyn och påverkan från världsopinionen vad beträffar mänskliga rättigheter än till exempel slutna länder som Burma och Eritrea. Men det räcker naturligtvis inte. Ett önskvärt villkor att uppfylla är att man deltar i internationell handel, men det är inte på långa vägar tillräckligt.