Fru talman! Det är rimligt att man koncentrerar sig väldigt mycket på det som händer i Afrika och södra Afrika, för det är den kontinent som inte har tagit del av den ekonomiska utveckling som övriga världen har fått dra nytta av i denna globaliseringens värld. Det är ju så det är. De har rent ekonomiskt stått stilla ända sedan 1996, tror jag det är, och man kan också se att fattigdomen ökar. Det är mot den bakgrunden som det är så viktigt att vi har någon tanke när vi ingår handelsavtal med före detta APC-länder, om man kallar dem för det längre. Det är med oro som jag ser vad det här kan bära med sig i framtiden och vad det får för effekt för de inhemska möjligheterna att utveckla en industri.
Inte blir det bättre av att Hillary Clinton går ut och dödförklarar Doharundan och säger att den knappast är aktuell, att den är omodern och att den behöver ses över. Hon är inte ens övertygad om att hon kommer att sätta sig vid något förhandlingsbord. Därför är det viktigt att vi redan nu måste komma till stånd med någon form av avtal och teckna avtal med länder så att vi kan rulla vidare frihandelsavtal med någon mening, där man tar hänsyn till den sociala och ekonomiska utvecklingen i de länder som bäst behöver det.
Är man stor och stark måste man också vara snäll, som Bamse sade en gång i tiden.