Fru talman! Ibland blir jag mörkrädd, och det är inte alltid när jag är ute. Jag blev det lite här alldeles nyss när jag hörde Carl B Hamilton säga att när det gäller barnarbete ska vi gå försiktigt fram runt omkring det som är vidriga förhållanden.
Då kan jag inte låta bli att tänka på ett tv-program som jag såg för ett tag sedan. Det handlade om ganska små pojkar. De var nog mellan sex och elva år. De hade blivit sålda - deras föräldrar var fattiga och hade svårt att få mat för dagen - till en fiskare, som drev en fiskeindustri. De här pojkarna hade de som dykare. Här i industrivärlden har vi ju en annan typ av verktyg när vi fiskar, vilket är ett problem i sig, men här hade man de här småpojkarna till det. De var ju smidiga. En del drunknade efter vad man kunde förstå. Det var en form av barnarbete.
Det finns fabriker som har brunnit ned där dörrarna har varit låsta, och det har visat sig att det har bara varit barn som har arbetat där inne.
Det fanns en pojke som var tolv år när han mördades. Jag minns inte hans namn just nu, men han jobbade på ett tegelbruk. Jag tror att han var från Pakistan. Han kämpade för barns rättigheter och att slippa barnarbete. Han blev dödad. Man kan ställa sig frågan varför.
Är det detta som är Folkpartiets linje, eller är det enbart Carl B Hamiltons? När det gäller barns rättigheter, delar inte Folkpartiet barnkonventionens intentioner? Man blir lite mörkrädd när man hör detta inlägg.
Jag och vi socialdemokrater har en bestämd uppfattning: Barn ska gå i skolan - vuxna ska arbeta.