Fru talman! Birgitta Carlsson har frågat mig om
vad jag avser att vidta för åtgärder för att främja idrott
och hälsa i skolan. Vidare har Sven Bergström frågat
mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att skapa
större utrymme för fysisk aktivitet i skolan. Eftersom
dessa två interpellationer berör samma område besva-
ras de tillsammans.
Den ökande andelen överviktiga individer i sam-
hället är ett problem för folkhälsan. Detta är dock ett
problem som inte kan lösas endast i och av skolan,
utan detta måste diskuteras och uppmärksammas av
hela samhället.
Det är en av anledningarna till att Folkhälsoinsti-
tutet har fått regeringens uppdrag att leda och till-
sammans med andra myndigheter och organisationer
genomföra ett fysiskt aktivitetsår, som har fått namnet
Sätt Sverige i rörelse 2001.
I skolan skaffar sig eleverna kunskaper om goda
levnadsvanor främst inom ämnena idrott och hälsa
och hem- och konsumentkunskap. Ämnet idrott och
hälsa är ett ämne som ska ge eleven kunskaper om
livsstil, livsmiljö, hälsa och vikten av motion, rörelse
och friluftsliv. Ämnet ska utveckla elevens insikt i
hur viktigt det är att röra sig och med behovet av en
näringsriktig kost. Ämnet är i dag inte ett prestation-
sämne på samma sätt som förr utan har ett brett häl-
soperspektiv. Eleverna ska få en ökad kunskap om
hur den egna kroppen fungerar och hur man genom
goda matvanor, regelbunden fysisk aktivitet och fri-
luftsliv kan förbättra sitt fysiska och psykiska välbe-
finnande. Detta förändrade synsätt på ämnet föreslogs
för övrigt redan av Läroplanskommittén 1992.
När det gäller ämnet hem- och konsumentkunskap
ska eleverna skaffa sig kunskaper om hur matvanor
och måltider påverkar bl.a. hälsan samt om vad som
ingår i en väl sammansatt måltid. Människors kun-
skaper om sambanden mellan livsstil, mat, hälsa och
miljö har betydelse för folkhälsan. Undervisningen i
hem- och konsumentkunskap ska ge eleven kunskap
om dessa samband. Ämnet ska även ge praktiska och
teoretiska kunskaper av betydelse för hälsa och liv-
skvalitet samt utveckla elevens förmåga att reflektera
över vilka konsekvenser våra vardagliga handlingar
har för bl.a. hälsan.
Omfattningen av kärnämnet idrott och hälsa höj-
des fr.o.m. den 1 juli 2000 till 100 gymnasiepoäng.
Den kurs, idrott och hälsa B, som tidigare ingick som
karaktärsämneskurs på vissa studieinriktningar er-
bjuds nu alla elever som ett individuellt val. Det in-
nebär att B-kursen nu finns tillgänglig för en större
andel av eleverna i gymnasieskolan.
Avslutningsvis vill jag poängtera att grundskolans
timplan, som beslutas och fastställs av riksdagen,
garanterar den minimitid som eleverna ska få i ett
visst ämne och som mycket väl kan utökas. Kommu-
nerna har i dag stora möjligheter att organisera un-
dervisningen så att alla elever får en timme av t.ex.
idrott och hälsa varje dag. Elever kan få mer idrott
och hälsa genom elevens val. Det förekommer dess-
utom att en hel skola profilerar sig genom att anslå
fler timmar inom ramen för skolans val. Den försöks-
verksamhet med utbildning utan timplan i grundsko-
lan som nu pågår i över 800 skolor, kan ge värdefulla
erfarenheter i arbetet med ämnesintegration, bl.a. av
idrott och hälsa i övrigt skolarbete.
På många håll i landet förekommer det lokala
projekt med stöd från regeringen ur bl.a. Allmänna
arvsfonden som ger goda exempel på olika samar-
betssätt mellan idrottsrörelsen och skolan. Ett utmärkt
exempel på detta är Bunkefloprojektet, som har hittat
de former för samarbete man önskar skulle förekom-
ma på många fler skolor. Det är ett hälsoprojekt ge-
mensamt för idrottsrörelsen och skolan. Idén är att
påverka barns och ungdomars livsstil och studera den
effekt en sådan påverkan har på socialt beteende,
attityd till missbruk, studieresultat etc. Jag ser mycket
positivt på det som sker i Bunkeflo, där idrottsföre-
ningar har gått in i skolan, vilket ger möjlighet för
eleverna att ha rörelse på schemat varje dag.
Den utveckling som sker via olika lokala projekt
stöder och följer jag väldigt noga. Bunkefloprojektet
visar att det är möjligt för skolledningen att organise-
ra arbetet och tiden i skolan för att få en daglig rörel-
setimma på schemat.
Kontakter har även knutits till Friskis & Svettis
som ska återkomma med en planering för en kampanj
för Friskis & Svettis i skolan som jag har lovat att
stödja.