Fru talman! Ibland blir det så att frågor upprepar
sig ett antal gånger. Jag kan inte hitta på nya svar,
utan jag måste tyvärr ibland upprepa mig. Bl.a. kan-
ske jag igen får upprepa vilken status idrottsämnet har
inom grundskolan och gymnasieskolan i förhållande
till andra ämnen.
Låt mig börja med grundskolans ämnen. Vi har i
dag 17 ämnen i grundskolan. Tittar vi på hur man har
prioriterat ämnena i antal timmar ser vi att det endast
är svenska och matte som har fler timmar än ämnet
idrott och hälsa i grundskolan. Det är alltså ett högt
prioriterat ämne. Denna timplan är en gång antagen
av riksdagen. Det är riksdagen som reglerar grund-
skolans timplan.
När det gäller kärnämnena i gymnasieskolan är
det endast svenska och svenska som andraspråk som
har större omfattning än idrott och hälsa. Det finns
andra kärnämnen som har lika stor eller mindre om-
fattning än idrott och hälsa.
Sett så är det ett prioriterat ämne. Jag har inte träf-
fat någon som inte tycker att det är oerhört viktigt
såväl att lära sig om hur kroppen mår som att utöva
idrott aktivt.
På grundskolan arbetar vi mot en avreglering av
timplanen. Det har också alla partier ställt sig bakom i
riksdagen. Det viktiga är här, som jag skrev i mitt
svar, att följa upp verksamheterna och se till att man
når de mål vi har sagt upp och att ämnets omfattning
inte minskar.
Jag kommer inom en snar framtid att få en rapport
om hur man har använt sig av friluftsdagarna. Det är
också något som avreglerades. Prao och friluftsdagar
var tidigare reglerat. Det har man nu släppt. Man
gjorde det när vi fick den nya läroplanen och sade att
skolorna själva får ta ett ansvar.
Jag vill nu se om verksamheterna fortfarande har
den omfattning vi vill att de ska ha. Ser vi att frilufts-
dagarna används till idrott och hälsa, m.m.?
Här finns en stor möjlighet för varje enskild skol-
ledare att lägga in timmar utan att på något sätt för-
ändra en given timplan. Man kan bestämma hur
många dagar man vill ha per år och om man vill lägga
friluftsdagarna som halvdagar eller dela upp dem på
timmar. Det finns en möjlighet.
Vi följer upp det. Jag tänker återkomma om jag
ser att det behöver göras ingripanden.
Jag har besökt Ängslättsskolan och Bunkeflo. Det
var många bra saker där. Det jag kände var väldigt
bra var det som Birgitta Carlsson och någon annan
pekade på, dvs. att föräldrarna var så aktiva. Det var
någon form av kontrakt och en helhetssyn. Skolan
ensam skulle inte ha klarat av det. Det sade rektor
också. Det hade inte hjälpt att bara lägga fler timmar
på idrott och hälsa. Man frågade sig hur man skulle få
med föräldrarna. Är det möjligt att gå till aktiviteter
på fritiden och till skolan, i stället för att bli körd av
föräldrarna? Är det praktiskt möjligt? Det är små
saker. De gav exempel. Sitter eleven vid datorn ett
visst antal timmar hemma ska föräldrarna säga till
honom eller henne att gå ut och röra på sig.
Det ska vara en helhetssyn. Här tog man upp frå-
gor om värdegrund och hur man ser på sådant. Det
gällde idrottsrörelsen och föreningar som kom in och
deras ställning i detta samarbete.
Vi talar om huruvida regeringen har prioriterat
detta. Det är dock regeringen som beslutar om det
ekonomiska stöd som utgår från Allmänna arvsfon-
den. Det handlar om över 1 miljon. Det är en klar
markering av att vi tycker att detta är viktigt.
Vi får också frågan belyst forskningsmässigt. Lä-
kare och forskare är involverade för att följa utveck-
lingen.
I uppdraget som man har fått i och med tilldel-
ningen av medel ingår att kompetensutveckla och ge
information till skolledare och skolor. Vi använder
denna gång ett projekt som har fått medel för att
kompetensutveckla och sprida information till fler.
Detta gör man. Det finns ett mycket stort intresse för
det, och man håller många konferenser för att sprida
information och visa på möjligheter.