Fru talman! Det är intressant att följa hur olika
frågor väcker olika reaktioner. Det känns som om
förslaget att införa några kasinon i Sverige skulle vara
en halv revolution, med tanke på uppvaktningar,
skrivelser, rubriksättningar och även inlägg i dag. Det
verkar också som om det skulle vara en hel nyhet
med att över huvud taget tillåta spel i Sverige. Man
glömmer tydligen att spel är vanligt. Officiellt spel
omsätter ca 29 miljarder kronor per år. Det finns
redan legala kasinon i Sverige. Det är nära till Dan-
mark och Finland där det finns kasinon av den ka-
raktär vi talar om här och nu, för att inte tala om att
det redan finns illegala kasinon i Sverige med ett
illegalt spel av en omfattning vi inte känner till.
Jag är ingen propagandist för spel av olika slag.
Men bara för att jag själv inte är aktiv spelare, tycker
jag att det är övermaga att stoppa andra från att an-
vända en utvidgad spelform som de föreslagna kasi-
nona är.
Skillnaden mot befintliga kasinon är storleken på
insatserna. Mot den bakgrunden är den föreslagna
åldersgränsen nedåt bra, dvs. 20 år. I och för sig är
det inte bra att ha en myndighetsålder och sedan hög-
re åldersgränser för vissa företeelser i vårt samhälle,
systembolagbesök och nu kasinobesök. Men det finns
så pass många negativa konsekvenser av både alkohol
och spel att det kan vara befogat att ha åldersgränsen
20 i båda fallen. Vi kan t.o.m. behöva införa en 18-
årsgräns för spel i övrigt.
Jag är väl medveten om de risker som finns med
spel. Vi har i Folkpartiet en stor sakkunskap i ämnet i
Barbro Westerholm. Många av de förslag som hon
har lagt fram är utmärkta i förhållande till de männi-
skor som är spelberoende eller som förebyggande
åtgärder. Däremot kommer vi till olika slutsatser
beträffande möjligheterna till kasinon av internatio-
nellt slag i Sverige.
Jag har tillsammans med kristdemokraterna en re-
servation i frågan om behandlingen. Reservationen
gäller situationen kring det spelberoende som finns i
dag, och den kan ha sin verkan om införandet av
kasinon skulle öka omfattningen av spelberoendet.
Jag har inget att erinra mot det antal kasinon som
regeringen föreslår. Det verkar vara en rimlig takt,
och jag tror inte heller att det är bra med en överbe-
talning, varken för Sverige eller företagsmässigt. Det
är möjligt att redan fyra kasinon är tillräckligt, men
då av marknadsmässiga skäl, inte på grund av lag-
stiftning.
Så har vi huvudmannaskapsfrågorna, inte bara när
det gäller kasinon utan också beträffande värdeauto-
materna i bingohallarna. Det kan tyckas som två helt
olika storheter, och det är det naturligtvis, men ändå
hämtar vi i Folkpartiet slutsatserna ur samma ut-
gångspunkt, nämligen motståndet mot monopol.
Sedan lång tid går en stor del av överskotten av
spel till folkrörelserna, inte minst till idrottsrörelsen.
Det har gjort att det finns åtminstone någon mening
mer än den egna vinningen av spel, dvs. när man gör
förlust eller inte har 13 rätt på tipset går pengarna till
något vettigt. Bingohallarna drivs av folkrörelserna,
och det har fungerat bra och under god ordning. Nu
har regeringen föreslagit att också värdeautomater
skall få placeras där, och det är bra. Men vad vi då
inte kan förstå är varför inte samma arrangörer som i
bingohallarna också kan få hålla i värdeautomaterna.
Vi anser också att det bör finnas alternativa an-
svarstagare för kasinon och att också där folkrörel-
serna skall få möjlighet att driva en sådan verksam-
het. Gissningsvis är det i första hand idrottsrörelsen
som är tänkbar. Jag har svårt att tänka mig att någon
annan folkrörelse är intresserad, men man vet aldrig.
Det skall naturligtvis ske under betryggande former,
t.ex. licensiering.
Det här är också ett led i att öka folkrörelsernas
andel av intäkterna på spelmarknaden. Den har ju
under flera gått ned - det har vi hört tidigare i dag.
Efter att ha varit uppe på 30-procentsnivån gick den
ned ordentligt. Sedan ökade andelen med Bingolottos
tillkomst för att därefter minska igen och är nu runt
20 %. Det här skapar naturligtvis en osäkerhet. Om
regeringen läser betänkanden och motioner rätt ser
den att det finns en majoritet för att förstärka intäk-
terna för folkrörelserna, och det snart. Även om det
inte blir riksdagens beslut nu bör det stämma till
eftertanke.
En annan spännande fråga är möjligheten att få
tillträde till ett kasino av internationellt slag. Som jag
tidigare nämnt ställer vi upp på en 20-årsgräns, men
sedan börjar den extra superkontrollen. Det är själv-
klart att man skall kunna legitimera sig för att visa att
man är 20 år eller mer. Men regeringens förslag går
ju ut på att när du kommer fram till luckan för inträde
skall du inte bara lämna ditt personnummer som finns
på legitimationen. Du skall också för registrering
lämna namn, adress och det skall registreras vid vil-
ken tidpunkt besöket äger rum. Som om inte detta var
nog skall du också antingen ha med dig ett kort på
dig, förhoppningsvis välliknande, eller så får inrätt-
ningen ha någon form av fotoautomat till förfogande,
för du skall lämna ett foto på dig. Nu kan man kanske
tycka att detta skulle räcka, men inte. Uppgifterna och
fotot skall finnas kvar i kasinots register i upp till ett
år. Så den som tycker om att spela på olika banor
eller spelplaner får finna sig i att ha alla sina uppgifter
registrerade på kanske upp till sex ställen i Sverige.
Tänk dig också att du har med dig en på spel nyfiken
släkting eller vän från USA. Då skall också hon eller
han lämna foto, registreringsnummer osv. för att få
komma in.
Nej, vi anser att det räcker med restriktionen 20 år
och att du kan legitimera dig när du går in. Vi ställer
också upp på regeringens förslag om kameraövervak-
ning i lokalen. Det måste räcka.
Regeringen har föreslagit att den skall få fatta be-
slut om lokaliseringen. Vi har tyckt att det är ett rim-
ligt ställningstagande, men det gör kanske inget att
skicka med några synpunkter på vägen. Folkpartiet
har inte skrivit något i sin motion om detta, men det
hindrar inte att jag har åsikter i frågan, däremot hind-
rade det en eventuell reservation.
Det tycks finnas två skolor: den ena som säger att
kasinon bör placeras i storstäder och en annan som
har hävdat att de skall vara s.k. turistkasinon. Med det
menas tydligen placering på turistorter. En reflexion
är väl att även storstäderna är bra turistorter. Det tror
att jag både stockholmare och göteborgare kan vits-
orda.
Nåväl, att placera kasinon både i storstäder och på
mindre orter är naturligtvis en god kompromiss, men
det finns en besvärande nackdel med placering i stor-
städer. Undersökningar från Köpenhamn visar att 80-
85 % av dem som går till kasinot är köpenhamnare,
och det pekar på betydligt ökade risker för spelbero-
ende. Om ett par kasinon placeras på Öland, Åre eller
Halmstad är jag övertygad om att den lokala befolk-
ningens andel blir avsevärt mycket mindre och den
sociala kontrollen på befolkningen betydligt större.
Däremot kan det locka turister även från storstäderna
till s.k. kortsemester och på det sättet förlänga turist-
säsongerna. Om man gör placering på båda typerna
av orter tappar man i viss mån kortsemesterperspekti-
vet.
Detta skulle jag gärna vilja ge regeringen till kän-
na.
Avslutningsvis yrkar jag bifall till reservationerna
1 och 17. I övrigt står jag givetvis bakom mina reser-
vationer, men för att vinna tid i voteringen avstår jag
från att yrka bifall till dem. Jag tillstyrker att en kasi-
nolag införs och satsar 10 euro på att den går igenom.