Fru talman! Kulturutskottets betänkande KrU11
handlar, vilket har framgått av tidigare diskussion och
de andra anförandena här, om spel. Det handlar om
att tillåta kasinospel i Sverige men det handlar även
om varuspelsautomater och värdeautomater och om
några viktiga aspekter kring spelandet, nämligen
folkrörelsernas andel av den totala spelmarknaden,
illegala spel och spelberoendefrågan.
Utskottet har behandlat regeringens proposition
och i samband därmed ett antal motioner med anled-
ning av propositionen och även motioner från all-
männa motionstiden 1997 och 1998.
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets hem-
ställan i dess helhet och därmed även avslag på samt-
liga reservationer.
Som grund för det vidare resonemanget i mitt an-
förande är det viktigt att ha i åtanke att den svenska
spel- och lotterimarknaden i allt väsentligt är förbe-
hållen tre olika parter, nämligen staten, folkrörelserna
och hästsporten. Tanken bakom denna ordning är att
inkomsterna från spel skall komma allmänna eller
allmännyttiga ändamål till godo. Kommersiella in-
tressen tillåts bara inom restaurangkasinoverksamhet
och varuautomatspel samt i viss mån på marknads-
och tivolinöjen. Att kommersiella intressen tillåts på
dessa ställen förklaras främst av att man anser dessa
spel vara spel uteslutande av förströelsekaraktär där
tanken att vinna inte varit det dominerande.
Omsättningen på den svenska spel- och lotteri-
marknaden är omkring 29-30 miljarder kronor. De
två största aktörerna på marknaden är AB Svenska
Spel med en marknadsandel på ca 45 % och AB Trav
och Galopp med en marknadsandel på ca 33 %. Folk-
rörelserna, som främst anordnar lotterier och bingo-
spel, har en minskande marknadsandel som i dag
uppgår till endast ca 17 %.
Enligt de beräkningar som gjorts i Lotteriutred-
ningen kan man anta att den illegala spelmarknaden
har en omsättning på drygt 1 miljard kronor, omkring
4 % av marknaden.
Fru talman! Det är med glädje som jag konstaterar
att samtliga partier väldigt tydligt framhåller vikten
av att folkrörelsernas andel av spel- och lotterimark-
naden måste ökas. Regeringen och utskottsmajorite-
ten föreslår att en utredning tillsätts som får i uppdrag
att snabbt lägga fram förslag om hur detta kan ske.
Utredningen bör kunna lägga fram ett förslag till
hösten och därmed beredas tillsammans med Lotteri-
lagsutredningens slutbetänkande och den prövning av
förlängda tillstånd för spel till AB Svenska Spel och
AB Trav och Galopp som skall ske inför det kom-
mande årsskiftet.
Min förhoppning är att utredningen kommer till
ett resultat där man konstaterar att de tre aktörerna
bör ha ungefär var sin tredjedel av den totala spel-
marknaden. Sedan är det inte säkert att man därmed
fullt ut klarar ut folkrörelsernas långsiktiga ekono-
miska försörjning, utan det är högst troligt att ytterli-
gare en utredning måste tillsättas för att finna svaret
på denna fråga. Detta bör ske när man tydligt kan se
hur den föreslagna kasinoverksamheten inverkar på
den övriga spelmarknaden.
I detta sammanhang är det också glädjande att
konstatera att regeringen nu menar att det finns så
tillförlitliga prognoser att det är möjligt att införa det
beslutade vinstdelningssystemet. Jag utgår från att
detta system sjösätts i den kommande budgeten.
Fru talman! Lotteriinspektionen har en viktig roll
som tillståndsgivare och kontrollmyndighet på den
svenska spelmarknaden. Enligt utskottsmajoriteten
bör inspektionens roll ytterligare stärkas. Det innebär
att ytterligare resurser bör tillföras i den kommande
budgetpropositionen och att inspektionen delegeras
tillståndsgivningen även för AB Svenska Spel och
AB Trav och Galopp.
Det förslag som blivit mest omskrivet och disku-
terat i detta betänkande är det som en utskottsmajori-
tet föreslår, nämligen att kasinon av internationellt
slag skall bli tillåtna i Sverige. Detta är en fråga som
från och till under ett tjugotal år diskuterats i Sveriges
riksdag. Senast frågan var uppe var 1997, då kulturut-
skottet behandlade ett par motioner i ämnet och riks-
dagen sedermera med överväldigande majoritet fatta-
de beslut om att uppdra åt regeringen att ta ställning i
frågan. Detta uppdrag från riksdagen har regeringen
haft att hantera. Äntligen har man nu satt ned bägge
fötterna. Man menar att vid en avvägning av de för-
och nackdelar som finns kan mycket göras för att
begränsa nackdelarna, varför övervägande skäl talar
för att etablera kasinon i Sverige.
Självklart har vi socialdemokrater mycket ingåen-
de diskuterat de nackdelar som denna i någon mening
nya spelform har för det svenska samhället. Men vi
har också försökt att analysera de positiva effekterna
av kasinon. Vår slutsats har blivit att med de kraftiga
restriktioner som omgärdar spelformen, med den
utökade satsning som kommer att göras för att både
motverka och stödja spelberoende samt detta med att
förslaget motverkar illegalt spel och nyrekrytering till
illegalt spel, är det försvarligt att som näst sista land
inom EU och som fjärde sista land i Europa tillåta
kasinon med internationella regler.
Att förslaget dessutom ger positiva sysselsätt-
ningseffekter och ett ekonomiskt tillskott till statens
kassa är naturligtvis bara bra. Men det är viktigt för
oss att staten är huvudman. Ett statligt bolag kan
åläggas att ta ansvar och hänsyn som står i strid mot
kortsiktiga kommersiella företagsekonomiska över-
väganden. På samma sätt är det viktigt att man har en
tydlig registrering och en 20-årsgräns för tillträde.
En fråga som har diskuterats mycket under den
senaste tiden är lokaliseringen av dessa kasinon. De
två huvudalternativ som finns är storstadslokalisering
och turistortslokalisering. När utskottet behandlat
denna fråga har vi som är för verksamheten över
huvud taget också blivit överens om att det faktiska
lokaliseringsbeslutet skall tas av regeringen. Men
samtidigt sänder vi med i betänkandet en tydlig mar-
kering att regeringen vid sina beslut skall ta regional-
politiska hänsyn och att utskottet ser positivt på loka-
liseringar även utanför storstadsregionerna.
Fru talman! En annan del av betänkandet handlar
om automatspel. I ärlighetens namn skall jag även
nämna att det i betänkandets kasinodel finns en auto-
matspelsfråga som är kontroversiell men som har
betydelse för kasinots lönsamhet, nämligen pen-
ningautomaterna. Dessa automater har varit förbjudna
i Sverige sedan 1979, med undantag av på fartyg i
internationell trafik.
Alla minns väl den diskussion som fördes i slutet
av 70-talet. Man ville att dessa automater skulle kun-
na placeras ut i affärer, på bensinstationer och på
kaféer. Orsaken till att man då förbjöd dessa automa-
ter var att man inte kunde kontrollera dessa spel och
att man ansåg att de medförde risker för sociala ska-
deverkningar i form av dåliga ungdomsmiljöer.
I kasinomiljön är situationen en helt annan, med
åldersgränser, registrering och kontroll, så utskotts-
majoriteten har kommit fram till att det är möjligt att
tillåta penningautomater i denna miljö. Det innebär
att dessa automater inte kommer att tillåtas i någon
annan miljö än på kasinon.
Övriga automatspel är varuspelsautomater och
värdeautomater. Den ursprungliga tanken var att alla
automatspel skulle behandlas i ett samlat betänkande.
Det är också troligt att när Lotterilagsutredningen
lägger sitt slutbetänkande kommer alla automatspel
att regleras på ett samlat sätt.
Orsaken till att vi redan nu föreslår att nya be-
stämmelser skall införas i lotterilagen är att vinstut-
betalningarna inte fungerat så som det var tänkt när
nu gällande lagstiftning infördes. Vinster på varuspel-
sautomater har förändrats från att ha varit riktiga
varor till att vara föremål som är avsedda att lösas in
mot kontanter. I praktiken har de alltså fungerat som
värdeautomater men med den stora skillnaden att
varuspelsautomater fått ställas ut på fler ställen där
spelet är avsevärt svårare att kontrollera.
Detta har inneburit att antalet varuspelsautomater
drastiskt har ökat sedan lagen ändrades 1997 samti-
digt som antalet värdeautomater ej har ökat på det sätt
som planerats under motsvarande period. Men även
värdeautomaterna har inneburit problem. De värde-
bevis som utgör den största delen av den eventuella
vinst man får har i stor utsträckning lösts in mot kon-
tanter och inte som var avsett mot presentkort.
De förändringar som vi nu föreslår innebär att va-
ruspelsautomater endast får placeras ut på offentlig
nöjestillställning i form av tivoli eller liknande och
inte som i dag i bl.a. bingohallar. Dessutom införs ett
förbud mot inlösen av varuvinster.
När det gäller värdeautomater är det automater där
tillstånd endast får lämnas till ett företag som ägs av
staten. I dag finns ca 4 000 värdeautomater, men
Svenska Spel har tillstånd att utplacera totalt 7 000.
De placeras i dag ut främst på restauranger, och man
har ett mycket bra fungerande kontrollsystem. Men
som jag tidigare nämnde är vinstutbetalningssystemet
inte bra, då det både är krångligt och ger utrymme för
svartväxling. Av detta skäl föreslår utskottsmajorite-
ten att vinst begränsas till högst 500 kr per spel mot i
dag 1 100 kr och att det i sin helhet får utbetalas
kontant. Detta bör innebära, menar utskottet, att at-
traktionskraften hos dessa spel ökar och att det över-
skott som planerats kan komma folkrörelsernas barn-
och ungdomsrörelser till godo.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att i och
med att varuspelsautomater inte längre får placeras ut
i bingohallar föreslår utskottsmajoriteten att man i
stället skall få möjlighet att placera ut 500 värdeau-
tomater. Utskottet har därvidlag poängterat vikten av
att man säkerställer ett kontrollsystem av mycket hög
kvalitet men också att den planerade utredningen om
folkrörelsernas andel av spelmarknaden skall ta hän-
syn till de synpunkter som framförts av bl.a. Folkrö-
relsernas samarbetsorgan för lotterifrågor.
Min förhoppning är att denna nya ordning i
bingohallarna skall innebära att idrottsrörelsen verk-
ligen får det överskott på ca 100 miljoner som rege-
ringen föreslår i idrottspropositionen och som skall
behandlas i riksdagen under sensommaren.